Trygghetsboenden kan ge kommuner stora besparingar

Trygghetsboenden överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg – och kan spara stora pengar för kommunerna. Ändå byggs det nästan inga trygghetsboenden. – Jag tror inte kommuner helt förstår vilken enorm besparingspotential det finns här, säger Daniel Öhman, Investeringschef på fastighetsbolaget Stenvalvet.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Den demografiska utvecklingen visar att antalet personer över 80 år kommer att öka från dagens ca 550 000 till ca 800 000 år 2030. Detta kommer att leda till enorma ökningar i kostnader för äldreomsorgen för landets kommuner.

Ett trygghetsboende är ett hyreshus för personer som uppnått en viss ålder. Det finns kriterier för hur boendet ska vara utformat. Bostäderna ska till exempel vara anpassade till de äldres behov och det ska finnas gemenskapslokaler för till exempel måltider, samvaro, hobby och rekreation.

Trygghetsboenden ger ökad livskvalitet

Tanken är att äldre personer ska kunna flytta från sin privatbostad till en bättre anpassad bostad. Här får de ökad livskvalitet genom gemensamma aktiviteter. Samtidigt blir det enklare och billigare för kommunen att erbjuda hemtjänst då brukarna är samlade på samma ställe. Därmed kan man också skjuta upp flytten till ett permanent äldreboende. 

– Kostnaden för en boende på ett vård- och omsorgsboende är ungefär 1,2 mkr per år. Skulle personen i stället bo i en trygghetsbostad med maximal hemtjänst är kostnaden bara runt 500 000 kr per år. För varje år en kommun kan skjuta upp en flytt till ett äldreboende genom ett trygghetsboende kan en kommun alltså spara runt 700 000 kr. Det ger ju också en ledig plats till någon som behöver mer omsorg och minskar behovet att bygga nya äldreboenden, förklarar Daniel Öhman.

Trots att det finns ett statligt investeringsstöd, byggs det knappt några nya trygghetsboenden i dag.

Stenvalvet bjuder in till diskussion

På Stenvalvet är man beredd att hjälpa till att bygga trygghetsboenden, men man anser att kommunerna måste agera. – Dels måste kommunerna erbjuda mark, dels måste de skriva blockhyresavtal där de hyr samtliga lägenheter i ett trygghetsboende och sköter förmedlingen. Det kommer båda parter att vinna på, förklarar han. Under Almedalsveckan arrangerade Stenvalvet ett uppskattat seminarium i ämnet. 

– Tillsammans med kommuner och erfarna experter hade vi en riktigt bra dialog kring ämnet och varför det är en ödesfråga att byggandet av trygghetsboenden kommer i gång, avslutar Daniel Öhman.