Åldrande befolkning, bättre diagnostik och högre förväntningar på vården som levereras. Det är några faktorer som påverkar framtidens hälso- och sjukvård.
– Dagens sätt att bedriva sjukvård kommer inte lösa morgondagens arbetsuppgifter. Det krävs en omställning, annars räcker inte resurserna till, säger Boubou Hallberg som är direktör för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
I mitten av augusti i år gjorde Boubou Hallberg sin första arbetsdag som sjukhusdirektör. Han axlade rollen mitt i omställningen av hälso- och sjukvården som Sahlgrenska universitetssjukhuset genomgår just nu. Det är framförallt tre delar som samverkar när det gäller omställningen och som påverkar hur vården kommer att se ut i framtiden.
– Demografin ändras. Vi blir bättre på diagnostik och vi utvecklar precisionsmediciner som botar eller bromsar sjukdomsförlopp, säger Boubou Hallberg som också är barnläkare och forskare med flera chefsuppdrag bakom sig.
Går mot en proaktiv vård
Att patienterna har högre förväntningar på vården idag och vill vara mer delaktiga ställer också krav på den framtida hälso- och sjukvården.
– Idag är sjukvården reaktiv men vi går mot en proaktiv vård. Patienterna förväntar sig kontakt med oss genom digital teknik. Det innebär bland annat att behovet av innovativa arbetsmetoder kommer att bli större. Stora förändringar måste mötas med nya arbetssätt, säger Boubou Hallberg.
Digitaliseringen spelar en avgörande roll. Med digitaliseringen förväntas vården bli både säkrare och effektivare. Boubou Hallberg berättar om beprövade innovationsprojekt som fallit väl ut. Ett exempel är ett projekt där radarövervakning i vårdsalar minskade risken för fall med 67 procent. Digitaliseringen möjliggör också en bättre samverkan mellan vårdaktörer och patienter.
Sparar tid för patienten
– Vi har nyligen testat ett arbetssätt med en digital ortopedkonsult. Istället för att en patient i primärvården får en remiss för bedömning kopplar man upp sig på ett digitalt möte med en ortoped och bestämmer behandlingen direkt. Det har visat på en högre träffsäkerhet för operation. Det sparar också tid för patienten.
Just nu sker en stor utveckling av avancerad sjukvård i hemmet. I framtiden ska patienter med diagnoser som till exempel hjärtsvikt och cancer och även infektioner kunna behandlas i hemmet med medicinteknisk utrustning, uppkopplade mot sjukhuset.
Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget. Centrum för digital hälsa, som tar ett samlat grepp kring innovation, forskning och utveckling inom digital hälsa på SU, samarbetar brett med de aktörer som ligger längst fram inom teknik, som till exempel Chalmers tekniska högskola.
“Unika möjligheter att ta fram innovativa behandlingsmetoder”
Samverkan är viktig på alla fronter för att klara framtidens vård. Göteborgs universitet, Life Science-industrin och hubbar för läkemedelsutveckling är exempel på viktiga aktörer i omställningen av hälso- och sjukvården.
– Tillsammans har vi unika möjligheter att ta fram innovativa behandlingsmetoder. Dagens forskning är morgondagens behandling, säger Boubou Hallberg.
Personalens kunskap är också betydelsefull för att omställningen ska kunna genomföras och ge de resultat man önskar. Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått öronmärkta medel för att utbilda medarbetarna och öka den digitala mognaden. Vid nyrekrytering behöver man tänka i andra banor.
– Vi behöver nya kompetenser till sjukhuset och vi behöver interna kompetensutvecklingsprogram på alla nivåer. Kompetensförsörjning med medarbetare skapar morgondagens vård, avslutar Boubou Hallberg.