Klåda i samband med njursjukdom är ett vanligt problem och kan drabba många patienter i dialys. I Sverige har 38 procent av dialyspatienterna måttlig till svår klåda, enligt en internationell observationsstudie. Det är en av många komplikationer av kronisk njursjukdom som är svår att förstå och kanske ännu svårare att behandla. Men det finns hjälp att få.
Överläkare och professor i njurmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
Var tionde person i Sverige beräknas ha nedsatt njurfunktion, vilket gör det till en folksjukdom. Stefan Jacobson som är överläkare och professor i njurmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus menar att riskfaktorer som till exempel hypertoni, rökning, albuminuri, dyslipidemi och diabetes ökar risken för att utveckla kronisk njursvikt. Förloppet är olika långt, beroende på hur snabbt njurarnas reningskapacitet sjunker.
Njurersättande behandling
När kroppens reningsverks förmåga att rena blodet sjunker till ungefär 5 procent eller lägre samlas slaggprodukter och gifter i kroppen och vi drabbas av extrem trötthet, högt blodtryck, blodbrist och illamående. För att undvika livshotande tillstånd måste man börja behandling med dialys eller transplantation. Vid bloddialys renas patientens blod från slaggprodukter och gifter. Hur behandlingen går till och hur ofta den görs är beroende på patientens njurfunktion samt besvär och bestäms av patient med samråd av behandlande läkare. Behandlingen sker några gånger i veckan och under flera timmar per gång. Den vanligaste komplikationen för dialys är trötthet.
En annan komplikation är klåda. Denna typ av klåda brukar kallas för uremisk klåda eftersom den tros ha med ansamling av toxiner att göra. Även om den riktiga orsaken till klåda är okänd så har det idag föreslagits att olika faktorer kan vara involverade i klådans orsak.
Sök vård vid klåda
Enkäter visar att endast 25 till 30 procent av patienterna tar upp sin klåda med läkare eller sjuksköterskor, vilket gör det till ett underrapporterat tillstånd. Eftersom det är så låga tal så frågar inte sjukvårdspersonal om klådan utan behandlar de vanligaste symptomen, menar Jacobson. Det gör att många patienter lider i det tysta. Jacobson menar att klådan ofta medför sömnstörningar som i sin tur leder till nedstämdhet och depression, vilket påverkar livskvaliteten. Det är därför viktigt att patienten vågar ta upp klådan så att rätt diagnos kan ställas genom prover och allergitester och behandling inledas.
SE-NA-2400011 202403