Det är dags att sätta kvinnohälsan i fokus!

Nej, vården är ännu inte rättvis. Nyligen kunde vi läsa om att endast en(!) procent av världens hälso- och innovationsforskning går till kvinnorelaterade sjukdomar.

Fortfarande idag sker större delen av forskningen på olika sjukdomar på män – men slutsatserna används också på kvinnor. Vi kvinnor behandlas alltså som “små män”. Det får mig att tänka på hur många effektiva mediciner som kunde fungerat på kvinnor, som blivit åsidosatta bara för att de inte fungerade på män. Många kvinnosjukdomar har också låg status i sjukvården. Att vara äldre och kvinna i vården gör att du hamnar långt ner i prioriteringslistan.

Ett typiskt exempel är osteoporos som drabbar så många som varannan kvinna, särskilt just äldre. Idag är osteoporos både underdiagnostiserad och underbehandlad. Kapaciteten för att få rätt diagnos är väldigt dåligt utbyggd och inte ens en femtedel av patienterna får behandling mot benskörhet inom ett år efter diagnosen. Detta trots att sjukdomen kan leda till döden hos dem som drabbas av höftfrakturer. För att inte tala om allt onödigt lidande.

Stora brister i den jämställda vården

I en undersökning som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, tog fram 2019, kan vi se att det fortfarande finns stora brister i den jämställda vården. Några exempel:

• Kvinnor blir ofta feldiagnostiserade. Hjärtbesvär besvär tolkades oftare som psykiska problem, som till exempel panikångest eller depression.
• Män får dyrare läkemedel än kvinnor.
• Kvinnor får vänta längre på synoperationer.
• Män får oftare tillgång till nyare dialysteknik.
• Kvinnor med Alzheimers sjukdom fick tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män i samma situation.
• Det är tre gånger vanligare att män får behandling med pacemaker eller defibrillator.  
• Det är en stor skandal som visar att ett arbete för jämställd sjukvård är viktigare än någonsin.

För 25 år sedan grundade jag den ideella föreningen 1,6 miljonerklubben just för att sätta fokus på orättvisa vården. Jag mötte läkaren, idag hjärtprofessor, Karin Schenck-Gustafsson, som berättade att kvinnors symptom vid hjärtinfarkt inte togs på allvar. Tillsammans med professor och gynekolog Britt-Marie Landgren, startade vi 1,6 miljonerklubben (1998 var det 1,6 miljoner kvinnor som var över 45 år i Sverige). Varje år delar föreningen ut stipendier till forskare med ett genusperspektiv för att sätta fokus på kvinnors hälsa. Vi sprider kunskap, folkbildar och skapar opinion.

Mycket har blivit bättre på 25 år, men det finns mycket kvar att göra!