En god hälsa är det allra viktigaste i livet för de flesta människor. Under en lång tid har folkhälsan i Sverige förbättrats kraftigt. Vi ser en ökande medellivslängd, även andra mått på hälsan går i positiv riktning.
Denna utveckling kan inte enbart ses som en gyllene frukt sprungen ur det ekonomiska välstånd som samtidigt har ökat för många. I själva verket är en god och jämlik hälsa i befolkningen avgörande för samhällsutvecklingen.
Johan Carlson
Generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Foto: Lena Katarina Johansson
Det finns en enorm potential i det vi kallar prevention: förebyggande insatser och insatser som främjar en god hälsa. Det kostar mer i termer av både pengar och mänskligt lidande att behandla exempelvis hjärtinfarkt, spelproblem, depression, fetma eller värk i axlar och rygg än det kostar att vidta de åtgärder som gör att sjukdomen eller tillståndet aldrig behöver uppkomma.
Tänk på alla fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar som vi har sparat genom att med hjälp av medvetna och genomtänkta åtgärder trycka tillbaka rökningen. Tänk på hur mycket lidande, sjukdom och död som vi har sluppit tack vare ett välfungerande vaccinationsprogram som ger oss och våra barn skydd mot farliga infektionssjukdomar.
Men tänk också på allt som återstår att göra.
Pandemin med covid-19 som fortfarande pågår med full kraft har tydligt visat på vikten av en robust hälso- och sjukvård som behöver kunna prioritera och rikta sina begränsade resurser mot de mest angelägna behoven.
Samtidigt har pandemin lämnat efter sig en stor vårdskuld som måste hanteras under kommande år.
Att hantera den genom att enbart tillföra ekonomiska resurser kommer inte att vara möjligt. Det är mer uppenbart än någonsin att det krävs stora satsningar på det preventiva arbetet för att klara framtidens vård. Samtidigt som den generella folkhälsan har förbättrats har skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökat i Sverige.
Förutsättningarna till en god hälsa är inte jämlikt fördelade. Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Även den allmänna självskattade hälsan är sämre. Detta är en djup orättvisa som också ger en grogrund för instabilitet och utanförskap i vårt samhälle. Vi har alla rätt till en god hälsa.
Målet för den svenska folkhälsopolitiken, som riksdagen har antagit, är ambitiöst: Att de påverkbara skillnaderna i hälsa ska slutas inom en generation. I det arbetet kan vi alla bidra.
Det är angeläget att hela samhället – från stadsplanering till skolan, idrottsrörelsen och hälso- och sjukvården för att nämna några – riktar större uppmärksamhet mot insatser för prevention.
Insatserna behöver riktas särskilt mot de som bäst behöver dem. Vad kan just du och din verksamhet göra?