Hem » Vård och Omsorg » Dysfagi – det är när det är tyst som det är som farligast
Förstärk Sveriges Äldreomsorg

Dysfagi – det är när det är tyst som det är som farligast

Josephine Garpsäter, leg dietist. Foto: Lotta Lundahl.

Dysfagi är ett samlat begrepp för problem med att tugga, hantera och svälja mat och dryck. För en säker sväljning ska mycket fungera. Läpparna ska slutas för att maten inte ska trilla ur munnen. Maten ska med styrka bearbetas med hjälp av tänderna. Finmotorik i kinder och tunga ska kunna hämta tillbaka mat som hamnat i kinderna, forma en bolus och föra den bakåt i munhålan så att sväljningen kan påbörja.

Vad är tyst aspiration?

Dysfagi är vanligt, men ändå en relativt ouppmärksammad komplikation. Förenklat brukar sväljsvårigheter förklaras med att patienten sätter i halsen och hostar. De som arbetar med dysfagi vet att det är långt ifrån hela sanningen. Josephine Garpsäter, leg dietist med mångårig erfarenhet av geriatrisk nutrition, säger ”Det är när det är tyst som det är som farligast”. Hon syftar på den tysta aspirationen som sker hos många av de äldre patienterna.

Tyst aspiration innebär att mat/vätska fortsätter ner till lungorna då den naturliga reflexen att hosta när mat/vätska/saliv är på väg ner i lungorna är avmattad eller av annan anledning inte svarar. Det kan leda till lunginflammation – en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna.

Lunginflammation resulterar i ett stort lidande för individen och ökad vårdtyngd.

Systematisk screening minskar risken för lunginflammation

Dysfagi är även en riskfaktor för att utveckla undernäring och oral ohälsa. Genom en systematisk screening för dysfagi minskar risken signifikant för att patienten drabbas av något av dessa tillstånd under vårdtiden. Josephine menar att det är mycket mer kostnadseffektiv att jobba preventivt med riskområdena än att behandla när problemen väl uppkommit, för att inte tala om det mänskliga lidandet. Screening bör utföras med ett validerat instrument i ett tidigt skede. Utifrån screeningens resultat kan det vara aktuellt med vidare utredning och att åtgärder sätts in.

Det viktiga teamet

Att jobba i team har generellt visat sig ge positiv effekt i vården. Området dysfagi är inget undantag. Logopeden besitter den fördjupade kunskapen kring sväljningen och kan ordinera en viss typ av konsistens eller hjälp vid måltiden. Dietisten översätter logopedens ordination till mat på tallriken. Det som för logopeden är en utmaning har undersköterskan ett svar på och det som för dietisten blir svårt att följa upp tar sjuksköterskan över ansvaret för.

Hur kan vi hjälpa individer med dysfagi?

För många med dysfagi är måltiden en fysiskt ansträngande aktivitet. Därför är det viktigt att maten är energi- och näringstät så att det individuella behovet uppfylls. Även dryck som ger energi och näring kan behövas. Likaså att stötta upp mellan måltiderna med anpassade kosttillägg och att säkerställa att nattfastan inte blir för lång.

Maten bör även anpassas på olika sätt beroende på patientens dysfagiproblematik. T ex kan rikligt med sås serveras som gör maten len och lättare att transportera. Drycken kan behöva anpassas, ofta med hjälp av ett förtjockningsmedel, till en konsistens patienten klarar av. Ordinationen bör vara tydlig. Vad betyder trögflytande? Ska konsistensen vara som blåbärsoppa eller Crème fraiche? Lämpligen ges ordinationer enligt IDDSI (International Dysphagia Diet Standardisation Initiative) för att minska risken för individuella tolkningar.

Sjuksköterskor och undersköterskor har sedan det stora ansvaret att servera den anpassade maten till patienten och meddela om något i ordinationen inte går att följa eller om ytterligare åtgärder behövs. Ordinerade åtgärder bör följas upp regelbundet helst tillsammans med patienten, och justeras vid behov.

Ofta är det först när vi drabbas av svårigheter att äta som vi inser hur stor betydelse mat och dryck har i våra liv.


Sväljningens olika faser 

  • Pre-orala fasen: Maten ska ta sig till munnen. Hantering av bestick, rörelse i handkoordination, sittställning samt att föra maten till munnen – viljestyrd fas.  
  • Orala fasen: Mekanisk bearbetning av maten i munhålan, formandet av bolus och transport bakåt i munhålan – viljestyrd fas.  
  • Faryngeala fasen: Transport av födan genom svalget till matstrupen. Struplocket ska stänga för att förhindra att mat/vätska hamnar i lungorna – icke viljestyrd fas. 
  • Esofageala fasen: Födans transport genom matstrupen till magsäcken -icke-viljestyrd fas. 

Dysfagi kan vara ett symtom vid flera sjukdomar  

  • Stroke 
  • Neurologiska sjukdomar som tex Parkinson, demens 
  • Infektioner 
  • Missbildningar 
  • Fysiska trauman 
  • Vissa cancerdiagnoser 
  • Även hög ålder är en riskfaktor 

Dysfagi i siffror 

Dysfagi förekommer hos ca 23% av personer över 70 år som bor i ordinärt boende (Källa: Serra-Prat M, Hinojosa G, López D, et al. Prevalence of oropharyngeal dysphagia and impaired safety and efficacy of swallow in independently living older persons. J Am Geriatr Soc. 2011;59(1):186-7) 

Motsvarande siffra hos de som på bor på Särskilda boende eller vårdas akut är 50 % (Källa: Hägglund P, Fält A, Hägg M, et al. Swallowing dysfunction as risk factor for undernutrition in older people admitted to Swedish short-term care: a cross-sectional study. Aging Clin Exp Res. 2019;31(1):85-94. Baijens L, Clavé P, Cras P, et al. European Society for Swallowing Disorders – European Union Geriatric Medicine Society white paper: oropharyngeal dysphagia as a geriatric syndrome. Clin Interv Aging. 2016;11:1403-28. Cabré M, Serra-Prat M, Palomera E, et al. Prevalence and prognostic implications of dysphagia in elderly patients with pneumonia. Age Ageing. 2010;39(1):39-45) 

40 -70% får dysfagi efter stroke (Källa:Risksstroke) 11-50% får kvarstående sväljsvårigheter (Källa: Riksstroke) 

Länkar för ytterligare kunskap 

Kvalitetsregister för vårdprevention

Screening dysfagi

Riskbedömning undernäring 

Riskbedömning munhälsa 

Vårdhandboken

Beslutsstöd

Nästa artikel
Hem » Vård och Omsorg » Dysfagi – det är när det är tyst som det är som farligast
Sponsrad

”Vi kan skydda våra äldre genom att rena luften från virus”

Samtidigt som Sverige avvecklat många av de restriktioner som infördes med anledning av Corona-pandemin kommer rapporter om nya smittoutbrott på äldreboenden över hela landet. Detta trots en mycket hög grad av fullvaccinerade hos de äldre. En anledning kan vara en allt för låg vaccinationstäckning hos personalen. Finland befinner sig i en liknande situation med en ökad smittspridning på vårdhem.  

Utvecklingen visar att det inte går att slappna av. Det krävs i stället ett fortsatt och långsiktigt arbete med att minska risken för smittspridning. Många bra smittskyddsåtgärder genomförs också på landets äldreboenden.  Problemet är att det inte ger ett fullgott skydd mot en luftburen smitta. Ventilationen på äldreboenden är sällan så effektiv att det räcker för att reducera smittorisken.

”Gör luftrening till en del av smittskyddsprogrammen!”

– Det finns idag mycket forskning om luftburen smittspridning som visar hur viktigt det är att på ett effektivt sätt rena luften från virus. Det räcker inte med att säga att ventilationen ska klarar av det, för det gör den sällan. Jag vill i stället se att man kompletterar med luftreningsteknik som avdödar virus och att man gör tekniken till en del av smittskyddsprogrammen, säger leg. sjuksköterska Anna Adamsson på företaget Genano AB.

Anna Adamsson

Leg. sjuksköterska

Foto: Privat

Genanos teknik för luftrening har bland annat installerats på ett äldreboende i Gagnefs kommun. De positiva erfarenheterna därifrån skulle Anna Adamsson vilja föra ut brett till beslutsfattare inom svensk äldreomsorg.

Jag skulle också vilja se att forskningen får ett mycket starkare genomslag och verkligen leder fram mer kraftfulla smittskyddsåtgärder.

Anna Adamsson

– Att små viruspartiklar kan sväva flera timmar i luften gör det lättare att förstår den snabba smittspridning som vi idag tyvärr får se på många äldreboenden. Med en bredare användning av luftrening skulle situationen snabbt förbättras!

Nästa artikel