Hemma bäst?
”Nord, syd, öst och väst, borta bra men hemma bäst” har någon skaldat i taket på ett av husen i Sveriges första egnahemsområde från början av förra seklet. Detta är ett bekant talesätt som tydligt visar på hemmets betydelse i våra liv. En betydelse som är lika gammal som vårt behov av att ha en plats att kalla ”hemma”. Tiderna förändras dock, nya behov uppstår. Den traditionella befolkningspyramiden med en smal spets, motsvarande de allra äldsta i Sverige, vilandes på en bred bas av barn och unga, har nu ändrats till en mer rektangulär form. Inom kort kommer vi att ha lika många 85-åriga kvinnor som 15-åriga flickor i Sverige! Samtidigt, åldrandeforskningen visar att äldre personer blir alltmer vitala. Uttrycket ”50 är det nya 70” från befolkningsundersökningen inom forskningscentret Age Cap refererar till att dagens äldre har allt bättre hälsa, funktionsförmåga och aktiv livsstil – och att många vill och bor kvar hemma.
Helle Wijk
Professor på Göteborgs Universitet & gästprofessor på Chalmers Arkitektur/Centrum för vårdens arkitektur.
Foto: Sahlgrenska Akademin
Göran Lindahl
Professor, Byggnadsdesign/ ACE, Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers.
Foto: Oskar Allerby
Hemma värst?
Dock gäller detta inte alla! Cirka 20 procent av Sveriges befolkning utgörs av personer äldre än 65 år varav cirka 400 000 har behov av kommunala vård- och i hemmet. Och andelen äldre i befolkningen ökar. Redan 2060 förväntas andelen äldre över 65 år utgöra 25% av befolkningen – kanske ett mer swinging sixties än någonsin tidigare? Denna utveckling sker också mot bakgrund av omställningen till nära vård och devisen ”aging-in-place”, dvs det goda med att få åldras hemma. Vårt hem blir nu dock inte bara vårt, det blir en del av ett hälso- och sjukvårdssystem som sträcker sig från våra sovrum till högspecialiserade vårdlokaler.
Hemma ökar i betydelse!
Behovet av bostäder för äldre, antingen det handlar om ordinärt boende eller särskilda boenden i kommunens eller privata vårdgivares regi, behöver öka. Socialstyrelsens beräkningar visar på ett behov av 5-600 nya särskilda boenden för äldre de närmaste fem åren. Här finns en chans att tänka nytt och låta den fysiska vård- och omsorgsmiljön vara en del av verksamhetens värdegrund. En utgångspunkt som stödjer vårdens kvalitet, personalens arbetssätt och bidrar till både trivsel och rekrytering. Denna typ av frågor samarbetar och forskar vi kring inom vårdmiljöforskningen på både Sahlgrenska Akademin och Chalmers. Vi gör detta i nära samverkan med målet att bidra till stödjande och effektiva vård- och omsorgsmiljöer, från upplevelser till evidens om enskilda aspekter.