Hem » Vård och Omsorg » Är det dags att gå tillbaka till det gamla?
Förstärk Sveriges Äldreomsorg

Är det dags att gå tillbaka till det gamla?

Susanne Rolfner Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet. Foto: Jane rogoleva
Susanne Rolfner Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet. Foto: Jane rogoleva
Susanne Rolfner Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet. Foto: Jane rogoleva

Vi har haft som motto under den värsta pandemitiden att ”vi ställer inte in – vi ställer om”. Nu börjar vi tala om att det är möjligt att gå tillbaka, göra som vanligt igen. Men ska vi verkligen det? 

Ingen önskade en pandemi, ingen ville att människor ska lida och dö men vi har lärt oss så mycket under den här tiden. Så många nya sätt att arbete på som skapat utveckling mitt i krisen. Låt mig nämna några sådana exempel. Vi har alla blivit mycket mer digitalt kompetenta och de som skapar systemen har förstått att produkterna måste vara användarvänliga. Jag fascineras av hur många samtal jag faktiskt kan ha ansikte mot ansikte än tidigare. Hur många mail jag faktiskt bytt ut mot digitala möten. Mot bakgrund av min egen digitala motsträvighet och brist på vilja att lära mig nytt så är det fantastiskt. Men jag vill inte avpollettera fysiska möten, tvärtom, men vi kan använda dem vid rätt tillfällen och betydligt mer effektivt.

Ökad insyn

Jag har sett hur kreativiteten flödat för aktiviteter och alternativa kontakter mellan verksamheterna i äldreomsorgen och övriga världen. Det har varit nyhetsbrev, terassvärmare, walk-and-talk, digitala ”showrooms” för visning av särskilda boenden, Instagram etc. Vi är många som faktiskt fått en större insyn i äldreomsorgen än tidigare. Men – vi kan självfallet inte bortse från smärtan och katastrofen som Covid-19 inneburit för alla.

Återkommande frågor

Det har också kommit ett slutbetänkande från den statliga utredningen om förstärkt kompetens inom äldreomsorgen. Nu är det dags för verkstad för budskapet är detsamma som från andra utredningar, verksamheter, närstående och deras anhöriga. Jag tror dessutom att om vi inte gör det vi vet att vi ska göra så blir det dyrt! För både människor och plånbok. Och förändringar och utveckling ska bygga på det vi gör, vet och kan. Utveckling och åtgärder som syftar framåt är ett resultat av bra saker – inte brister. Åtgärda brister är bara en justering och kompensation för det som inte fungerar. Vård och omsorg om äldre är ett komplext område och yrke. Det är en grundläggande kompetens att ha med sig och som skapar mening och förståelse för den lästa och förvärvade kompetensen. I alla år jag själv arbetat inom området så är det vissa frågor som alltid måste diskuteras och bearbetas och lösas. Om och om igen. För varje ny dag, varje nytt möte, för varje ny människa jag möter så måste jag för att citera etikern och filosofen Levinás förstå att den andre jag möter är så unik att jag aldrig helt och fullt kan förstå hen. En insikt som ger hopp – för våra yrken, vårt kunskapsområde är dynamiskt och det är så det ska vara. Om än att ett och annat knep har man skaffat sig genom åren och kan förmedla vidare. Som hur man rakar en man med hyvel eller knyter en slips.

Jag hissar de trainees som jag fått vara mentor för under sommaren i Östersunds kommun och på Östermalm i Stockholm

Jag dissar att det inte finns fiber och öppet WI-FI i alla äldreomsorgsverksamheter

Nästa artikel
Hem » Vård och Omsorg » Är det dags att gå tillbaka till det gamla?
Sponsrad

Dags för bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen

Äldreomsorgen står inför en framtid med ökande vårdbehov där allt äldre vårdtagare ofta har en komplex sjukdomsbild. För att säkerställa god vård av hög kvalitet behöver äldreomsorgen bli en mer attraktiv arbetsplats och vårdpersonalens arbetsmiljö förbättras.

– Många anställda inom äldreomsorgen vittnar i dag om brister i arbetsmiljön. Det handlar om hög arbetsbörda, detaljstyrning, sjukfrånvaro och hög personalomsättning. För att höja kvaliteten i vården behöver vårdpersonalens, och i synnerhet undersköterskornas arbetsvillkor förbättras omgående, säger Gunilla Nilsson, försäljningschef på Arjo Sverige. 

Kompetensutveckling högprioriterat 

En utmaning inom äldreomsorgen är att det stora behovet av ständig kompentensutveckling åsidosätts i den stressade vardagen. Följden riskerar att bli att många uppgifter utförs av personal som saknar rätt kompetens. 

– Ett strukturerat och kontinuerligt arbete med kompetensutveckling som fokuserar på hur olika vårdtagare bemöts på bästa sätt är högprioriterat inom äldreomsorgen. Det behöver inte handla om att gå externa kurser, den mest effektiva kompetensutvecklingen sker ofta på plats ute i den dagliga verksamheten, säger Ulrika Olsson, leg. Fysioterapeut och ansvarig för samhällskontakter på Arjo.

Lägsta pris kan bli dyrt i längden

I samband med upphandlingar inom äldreomsorgen går ett kortsiktigt fokus på kronor och ören ofta före kraven på långsiktig kvalitet. Om beslutsfattare inom vården i stället utmanar leverantörer genom att göra funktionsupphandlingar hamnar fokus på att exempelvis minska förekomsten av trycksår i stället för att bara upphandla en madrass. I stället för att upphandla en duschstol kan man välja en partner som kan bidra till färre patientförflyttningar under dagliga hygienrutiner och därmed reducera mängden belastningsskador hos personalen.  

– Att bryta ner silotänkandet och betrakta äldreomsorgen utifrån ett helhetsperspektiv är avgörande för att höja kvaliteten i vården. Det gynnar såväl vårdtagare som personal och samhället i stort, menar Gunilla Nilsson.

– Det kan också handla om att ett nytt äldreboende redan på ritbordet är planerat på ett sätt som inte bara är ändamålsenligt för vårdtagarna, utan även ergonomiskt anpassat för personalen. Det ska finnas plats för rätt hjälpmedel, säger Ulrika Olsson.

Konsekvent ledningsstöd krävs

En grundläggande förutsättning för en vård av hög kvalitet är en kompetent ledning och tydlig styrning. Detta gäller på alla nivåer – från den politiska nivån av beslutsfattare på kommunal och regional nivå, till operativa chefer och ledare i den patientnära verksamheten.

Många medarbetare inom äldreomsorgen är eldsjälar som vänder ut och in på sig själva för vårdtagarnas skull. Dessvärre saknas ofta förutsättningarna för att göra ett bra jobb ur ett långsiktigt perspektiv.

Ulrika Olsson.

Hon anser även att äldreomsorgen behöver samverka mer med industrin och akademin för att åstadkomma de förändringar som krävs för att framtidssäkra verksamheten.

– För att kvalitetssäkra äldreomsorgen behöver vårdgivarna kartlägga arbetssätt, identifiera brister i arbetsflödena och implementera ett förändringsarbete. Det kan många gånger handla om basala saker som snabbt kan åtgärdas i den fysiska arbetsmiljön och i det dagliga arbetsflödet. Men för att förändringarna ska bli bestående krävs en ledning som stöttar ett långsiktigt förändringsarbete, avslutar Ulrika Olsson.

Om Arjo AB:

· Grundades i Eslöv 1957

· Huvudkontor i Malmö

· Över 6 000 anställda

· Kunder i över 100 länder

Arjo är en ledande leverantör av produkter och lösningar för patientförflyttningar, hygien, desinfektion, diagnostik, behandling av bensår, förebyggande av trycksår och ventrombos samt sjukvårdssängar – samtliga utformade för att främja mobilitet, säkerhet och värdighet i alla vårdsituationer. Arjo utvecklar även skräddarsydda program som utöver rätt utrustning även säkerställer personalens kompetens och arbetsmetoder.

Nästa artikel