Hem » Skelett och leder » Forskaren som har svårt att avgränsa sitt intresse för reumatiska sjukdomar
Skelett och ledhälsa

Forskaren som har svårt att avgränsa sitt intresse för reumatiska sjukdomar

Monica Persson. Foto: privat

Sedan juni i år är Monica Persson ny forskningsansvarig på Reumatikerförbundet, den största enskilda givaren till svensk reumatologisk forskning. Hon är utbildad läkare med egen forskningsbakgrund inom artros, autoimmuna sjukdomar och epidemiologi från University of Nottingham samt Karolinska Institutet.

Hon sökte sig till Reumatikerförbundet för att få arbeta med reumatiska sjukdomar på en bred front. Reumatikerförbundet finansierar nämligen forskning inom alla de reumatiska sjukdomarna, och av såväl medicinsk forskning som forskning om prevention och rehabilitering. 

– Reumatologi är ett väldigt spännande område! Den stora bredden av diagnoser och frågor är fascinerande. Och här får jag verkligen ta mig an ämnet från alla vinklar!

Monica samarbetar med ledande auktoriteter inom bland annat reumatologi, ortopedi och fysioterapi som sitter i förbundets vetenskapliga nämnd och forskningsnämnd. De identifierar varje år runt 100 projekt som håller högsta kvalitet och har goda förutsättningar att ge en bättre vård och behandling av ett stort antal reumatiska sjukdomar.  

– Vi hittar viktig forskning i hela landet. Inte minst finansierar Reumatikerförbundet forskning på många av de mindre reumatiska sjukdomarna. Vårt arbete möjliggör forskning som annars har svårare att få finansiering, säger hon. 

Patienterna bör få ökat inflytande i forskningen 

I England ingår som regel så kallade forskningspartners i forskningen. En forskningspartner är en person som lever med en sjukdom, antingen som patient eller som närstående, som bidrar med patientperspektivet till forskningen. Forskningspartners kan delta i forskning på många sätt, till exempel genom att delta i diskussioner om kliniska behov, utforma intervjufrågor, granska och bedöma mätmetoder och tolka resultaten.  

I Sverige upptäckte Monica att forskningspartners ofta saknades i projekten. Något hon upplever som en stor brist. 

– Det finns inte sällan ett glapp mellan vad forskare tycker är intressant och tror att patienter behöver, och vad patienter själva ser som viktigt. Rätt fokus ger därför ökad resurseffektivitet. I slutändan bidrar det till mer relevant forskning som ger större nytta för patienter, säger Monica Persson. 

Monica påpekar att reumatologin ändå är ledande på att arbeta med forskningspartners och att Reumatikerförbundet har varit en drivande kraft. Förbundet började själva utbilda forskningspartners redan 2008 och ser deltagande av forskningspartners som meriterande för att få forskningsanslag, 

Jag och Reumatikerförbundet kommer att arbeta för att forskningspartners tar plats vid forskargruppernas bord runtom i Sverige.

Monica Persson. 
Nästa artikel
Hem » Skelett och leder » Forskaren som har svårt att avgränsa sitt intresse för reumatiska sjukdomar
Sponsrad

Biologisk läkemedelskandidat ger nytt hopp i kampen mot JIA

Lipums (publ) antikropp SOL-116 är en läkemedelskandidat i kampen mot barnreumatism. Snart inleds de kliniska prövningarna.

Hundratals barn drabbas årligen. Mellan 200–250 svenska barn drabbas årligen av barnreumatism, eller juvenil idiopatisk artrit (JIA). Sjukdomen är förvisso klassad som sällsynt men orsakar mycket lidande och besvär för många av de barn som drabbas. Svullnad, stelhet och smärta i leder är vanliga symptom, liksom nedstämdhet och depression är vanliga bieffekter på grund av försämrad livskvalitet. För ett stort antal av de drabbade barnen blir sjukdomen livslång.

Idag saknas ibland effektiva behandlingsalternativ mot JIA; behandlingen blir ofta densamma som den konventionella behandlingen mot ledgångsreumatism hos vuxna. På senare år har dock framsteg inom forskning riktad mot JIA skapat nytt hopp. Ett av de bolag som idag har en kandidat för behandling av en rad olika kroniska inflammatoriska sjukdomar, inklusive JIA, är Lipum.

Ett enzym som bär på förklaringen

Olle Hernell, professor i pediatrik och specialist inom barnsjukdomar och Susanne Lindquist, molekylärbiolog och docent inom experimentell pediatrik är båda medgrundare till Lipum. Redan under 1970-talet ”snubblade” Olle Hernell i sin forskning över det fettspjälkande enzymet BSSL (Bile Salt-Stimulated Lipase), då först i bröstmjölk och senare i blodbanan.

Flera år senare i deras fortsatta forskning om BSSL upptäckte Olle och Susanne att enzymet finns i vissa vita blodkroppar som spelar en viktig roll för kroppens försvar mot infektioner och inflammationer. De insåg där och då att de var något stort på spåret.

– I vår prekliniska forskning såg vi att när en inflammation blir ”kronisk”, det vill säga inte längre kan kontrolleras av kroppens eget försvar, bidrar BSSL till fortsatt inflammation. BSSL spelar alltså en viktig roll vid olika kroniskt inflammatoriska sjukdomar, berättar Susanne Lindquist.

Genom att injicera en antikropp mot BSSL visade vi att inflammationen kunde dämpas, eller helt förhindras.

Susanne Lindquist

En insikt som numera utgör grunden till Lipums läkemedelskandidat SOL-116, en antikropp mot BSSL och därmed en rad inflammatoriska sjukdomar. De indikationer som SOL-116 hittills visat sig effektiv emot är bland annat ledgångsreumatism samt just JIA. Jämfört med dagens läkemedel förväntas SOL-116 ge en lägre direkt påverkan av immunförsvaret och därmed ha färre biverkningar.

– För mig som gammal barnläkare har barnfokus varit särskilt viktigt och givande, svarar Olle Hernell på frågan varför man valt just JIA som första indikation för företagets läkemedelskandidat.

Klinisk prövning, nästa milstolpe

Just nu pågår tox- och säkerhetsstudier för SOL-116. Det innebär att man snart är redo att inleda sina kliniska studier och Fas I planeras till sommaren 2022. För den fortsatta utvecklingen har bolaget löpande stärkt organisation med ytterligare expertis och börsnoterats vid Nasdaq First North. Efter grundliga förberedelser är förhoppningarna stora, om än försiktiga, som så ofta i läkemedelssammanhang. 

– Som entreprenör vill man att det ska gå snabbt, men som forskare och läkare är det viktigt att det går lagom långsamt.

Det är oerhört viktigt att säkerställa att vår läkemedelskandidat lever upp till de högt ställda krav som är förknippat med läkemedel.

Olle Hernell.

Nästa artikel