Hem » Skelett och leder » Forskaren som har svårt att avgränsa sitt intresse för reumatiska sjukdomar
Skelett och ledhälsa

Forskaren som har svårt att avgränsa sitt intresse för reumatiska sjukdomar

Monica Persson. Foto: privat

Sedan juni i år är Monica Persson ny forskningsansvarig på Reumatikerförbundet, den största enskilda givaren till svensk reumatologisk forskning. Hon är utbildad läkare med egen forskningsbakgrund inom artros, autoimmuna sjukdomar och epidemiologi från University of Nottingham samt Karolinska Institutet.

Hon sökte sig till Reumatikerförbundet för att få arbeta med reumatiska sjukdomar på en bred front. Reumatikerförbundet finansierar nämligen forskning inom alla de reumatiska sjukdomarna, och av såväl medicinsk forskning som forskning om prevention och rehabilitering. 

– Reumatologi är ett väldigt spännande område! Den stora bredden av diagnoser och frågor är fascinerande. Och här får jag verkligen ta mig an ämnet från alla vinklar!

Monica samarbetar med ledande auktoriteter inom bland annat reumatologi, ortopedi och fysioterapi som sitter i förbundets vetenskapliga nämnd och forskningsnämnd. De identifierar varje år runt 100 projekt som håller högsta kvalitet och har goda förutsättningar att ge en bättre vård och behandling av ett stort antal reumatiska sjukdomar.  

– Vi hittar viktig forskning i hela landet. Inte minst finansierar Reumatikerförbundet forskning på många av de mindre reumatiska sjukdomarna. Vårt arbete möjliggör forskning som annars har svårare att få finansiering, säger hon. 

Patienterna bör få ökat inflytande i forskningen 

I England ingår som regel så kallade forskningspartners i forskningen. En forskningspartner är en person som lever med en sjukdom, antingen som patient eller som närstående, som bidrar med patientperspektivet till forskningen. Forskningspartners kan delta i forskning på många sätt, till exempel genom att delta i diskussioner om kliniska behov, utforma intervjufrågor, granska och bedöma mätmetoder och tolka resultaten.  

I Sverige upptäckte Monica att forskningspartners ofta saknades i projekten. Något hon upplever som en stor brist. 

– Det finns inte sällan ett glapp mellan vad forskare tycker är intressant och tror att patienter behöver, och vad patienter själva ser som viktigt. Rätt fokus ger därför ökad resurseffektivitet. I slutändan bidrar det till mer relevant forskning som ger större nytta för patienter, säger Monica Persson. 

Monica påpekar att reumatologin ändå är ledande på att arbeta med forskningspartners och att Reumatikerförbundet har varit en drivande kraft. Förbundet började själva utbilda forskningspartners redan 2008 och ser deltagande av forskningspartners som meriterande för att få forskningsanslag, 

Jag och Reumatikerförbundet kommer att arbeta för att forskningspartners tar plats vid forskargruppernas bord runtom i Sverige.

Monica Persson. 
Nästa artikel