Psykisk ohälsa är den snabbast växande folkhälsoproblemet i Sverige. Hälften av alla sjukskrivningar är på grund av stressrelaterad ohälsa, ångest- och depressionstillstånd.
Uppskattningsvis drabbas varje år var femte person av dessa symptom. År 2016 uppgav 16 procent av befolkningen att de drabbats av nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen var dessutom högre bland yngre kvinnor i åldersgruppen 16–29 år.
Stress blir allt vanligare
Stress är en normal reaktion som hjälper oss att få extra energi när vi ställs inför utmaningar. Om stressen blir långvarig och om återhämtningsmöjligheter saknas kan stress påverka vår hälsa. Av befolkningen år 2016 var det 14 procent som uppgav ganska eller väldigt mycket stress.
Andelen var högre bland kvinnor än bland män. Allra vanligast var stress bland kvinnor i åldern 16–29 år, där 29 procent uppger att de känner sig väldigt stressade. Bland män i samma ålder var andelen 12 procent.
Ökningen är skrämmande
Enligt Försäkringskassan (2016) är stressrelaterad ohälsa den allra vanligaste sjukskrivningsorsaken och utgjorde 49 procent av alla nya sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos år 2015. Dessa diagnoser var också de som ökade allra mest mellan 2010 och 2015, från 31 000 till 68 000. Det är en ökning med 119 procent.
Sömn är A och O
För att kroppen ska kunna återhämta sig behövs sömn i rätt mängd och med bra kvalitet. Sömn är viktig både för den psykiska och kroppsliga hälsan. Sömnbesvär är dock relativt vanligt förekommande och finns hos cirka hälften av alla kvinnor över 45 år, mot en tredjedel av alla män i samma ålder.
Vissa är mer sårbara
Stressrelaterad ohälsa är inget nytt även om diagnosen utmattningssyndrom bara funnits sedan 2005. Utmattningssyndrom är egentligen inte en sjukdom i medicinsk mening utan en reaktion på omständigheter i samhället som driver människor till att prestera och stressa mer. Alla drabbas inte av utmattningssyndrom, men vissa är mer sårbara beroende på personlighet eller att personliga kriser ytterligare belastat dem.
”De fick mindre möjligheter att påverka”
Den topp av utbrändhet vi ser i dag har sin bakgrund i 1990-talets ekonomiska nedgång. Under 1980-talets senare hälft lades många industrier ner och många anställda fick gå i avtalspension vilket i sin tur ledde till mindre pengar till kommuner och landsting där många fick sluta. De som var kvar fick större arbetsbörda och ekonomistyrningen ledde till att de samtidigt fick mindre möjligheter att påverka sin situation.
Det finns ljus i tunneln
Den kanske viktigaste insatsen handlar om prevention. Glädjande nog dyker det nu upp initiativ både inom vården och i form av företag som erbjuder metoder för att fånga tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa och sedan koppla dessa till tidig intervention. Det är speciellt viktigt eftersom det råder brist på validerade behandlingsmetoder vad gäller utmattningssyndrom. Det finns dock ”ljus i tunneln”. Internet-baserad behandling är lovande och har inneburit ökad tillgång till psykoterapi och har underlättat matchning mellan patient och psykoterapeut.
”Det behövs forskning för att förstå”
Det behövs forskning för att förstå vad som skapar dessa långvariga tillstånd av utmattning. Vad är det för mekanismer i hjärna? Är immunsystemet inblandat? Vilken roll spelar stresshormonerna långsiktigt? Vi behöver finna effektiva metoder, både för att förebygga, men även behandla utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa. Ditt stöd kan göra skillnad!