Hem » Psykisk Hälsa » ”Att minska antalet självmord är en fråga för hela samhället”
Psykisk hälsa

”Att minska antalet självmord är en fråga för hela samhället”

Foto: Unsplash
I samarbete med: Folkhälsomyndigheten
Foto: Unsplash
I samarbete med: Folkhälsomyndigheten

Självmord, suicid, är ett samhällsproblem som berör oss alla och många arbetar för minska självmorden. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå.

1269 personer dog av suicid i Sverige 2019. Två tredjedelar av dem var män. Fem personer var under 15 år. Ytterligare drygt 300 dödsfall registrerades där det kan finnas misstanke om suicid och årligen vårdas drygt 6600 personer på sjukhus på grund av självmordsförsök eller andra självskadehandlingar. I en undersökning genomförd av Folkhälsomyndigheten uppger 14 procent av svenskarna att de övervägt att ta sitt liv.

Jenny Telander

Utredare, Enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor, Folkhälsomyndigheten

Foto: Lena Katarina Johansson

2008 beslutade Riksdagen om ett handlingsprogram för att minska antalet självmord i Sverige. Visionen är att ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. 2015 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå, för att göra verkstad av visionen.

Läs mer om Folkhälsomyndighetens arbete här.

– Suicidtalen har minskat i Sverige sedan 1970-talet, om än i minskande fart de senaste åren. De som upplever psykiska besvär blir däremot fler. För unga ser vi dessvärre också en tendens att även suicidtalen håller på att öka, berättar Jenny Telander, utredare på enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor på Folkhälsomyndigheten.  

Komplex samhällsfråga

Varför en människa tar sitt liv är en komplex fråga. Oftast ligger någon form av psykisk ohälsa bakom. Plötsliga livshändelser, utanförskap och ensamhet är också riskfaktorer. Bakom siffrorna döljer sig människor som just där och då inte ser någon annan utväg än att ta sina liv. Många påverkas av ett suicid – självklart anhöriga, föräldrar, barn, vänner och släkt, men även arbetskamrater och arbetsplatser.

– Självmord går att förebygga genom att främja psykisk hälsa men också genom att bli bättre på att upptäcka och ta hand om människor i riskzonen. Det är mer än en hälso- och sjukvårdsfråga. Det här är ett folkhälsoproblem som berör hela samhället, säger Jenny Telander.

Det är också anledningen bakom varför just Folkhälsomyndigheten fick det nationella samordningsuppdraget 2015, vilket sedan dess förlängts regelbundet och numera ingår i Folkhälsomyndighetens grunduppdrag.

– Arbetet med suicidprevention var förr spritt mellan flera mindre initiativ. Genom att samordna de här krafterna blir arbetet mer effektivt och lyfts till den samhällsfråga det faktiskt är, säger Jenny Telander.

Öka och sprida kunskapen

I det nationella samordningsarbetet ingår förutom Folkhälsomyndigheten en rad andra myndigheter och organisationer. För att nämna några få exempel: Inspektionen för vård och omsorg, Polismyndigheten, Skolverket, Trafikverket, Suicide Zero, RFSL och Mind. Samverkansgrupperna möts flera gånger per år för att dela forskningsbaserad kunskap och diskutera aktuella frågor.

Att sprida information är ytterligare en viktig del i uppdraget. Varje år sammanställer Folkhälsomyndigheten en lägesrapport om psykisk ohälsa och suicidprevention. På suicidprevention.se kan den som arbetar med att förebygga självmord läsa om det nationella samordningsarbetet samt hitta kunskap och statistik om suicid. För specifika målgrupper såsom ungdomsledare har Folkhälsomyndigheten tagit fram en webbutbildning Ledare som lyssnar.

– Mycket handlar om att öka och sprida kunskap om psykisk ohälsa och suicid-
prevention. Skolan har i sin kontakt med barn och ungdomar en jätteviktig roll. Trafikverket kan i sin tur förebygga suicid genom hur de planerar och bygger infrastrukturen. Och hur kan vi förbättra vårdens och polisens bemötande av människor med psykisk ohälsa? Till exempel.

Pandemin en risk

Den 10 september, på den internationella suicidpreventiva dagen, anordnar Folkhälsomyndigheten årligen ett seminarium om suicidprevention tillsammans med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Mind, Suicide Zero och Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES). 2019 fokuserade dagen på äldre och psykisk ohälsa. I år belyses mötet med människor som drabbats av en kris, ett högaktuellt ämne med tanke på rådande pandemi. Just på grund av smittskyddsskäl blir seminariet webbsänt.

– Pandemin och de restriktioner som införts för att begränsa smittspridningen har berört alla delar av samhället på något sätt, även den psykiska hälsan. I vårt uppdrag ingår att följa utvecklingen och ha särskild fokus på de i samhället som löper större risk att drabbas av ohälsa, och kan drabbas mer negativt av situationen runt pandemin.  Hur väl vi klarar av att möta dessa utmaningar nu kommer att få direkt påverkan på hur vårt samhälle ser ut i framtiden, avslutar Jenny Telander.

Läs mer om Folkhälsomyndighetens arbete här.

Nästa artikel