Migrän är den vanligaste neurologiska sjukdomen som drabbar runt 1,4 miljoner svenskar med varierande svårighetsgrad. En folksjukdom som inte får den uppmärksamhet som krävs utan istället medför stort lidande individuellt och för familjen, sänkt livskvalitet samt sjukskrivningar med stor påverkan på samhället. Många gånger i onödan för det finns hjälp att få.
Joakim Tedroff, neurolog vid Neuroenheten Sabbatsberg, har behandlat personer med migrän i många år och betonar vikten av ett bra omhändertagande av migränpatienter samt att förebyggande migränvård ska påbörjas i ett mycket tidigare skede av sjukdomen än vad som vanligen sker.
Därför är förebyggande behandling så viktig
– Kronisk migrän drabbar mellan 100 000–200 000 personer vars arbetsförmåga och produktivitet kraftigt minskar. Ofta känner man sig energilös och trött i flera dagar efter ett migränanfall. Kostnaden blir väldigt hög för samhället – utöver allt lidande. Livskvaliteten sjunker drastiskt för dessa patienter, berättar Joakim Tedroff. Därför behöver vården bli mer jämlik över landet så att fler migränpatienter får tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet och arbetsförmåga.
Man kan göra mycket själv för att lindra migränanfallen med hjälp av egenvård och receptfria mediciner, men om man har 3 eller flera migränanfall per månad eller om effekten av medicineringen inte hjälper bör man uppsöka läkarvård.
– Förebyggande behandling går ut på att minska antalet och besvärandegraden av migränanfallen, berättar Tedroff vidare.
Hur vet man när det är dags att söka vård?
Man bör uppsöka läkare om man upplever smärtsam, pulserande huvudvärk som inte släpper. Ett migränanfall kan hålla i sig mellan 1–3 dagar, vilket är både plågsamt och starkt funktionsnedsättande. Det blir extra plågsamt om dessa anfall sker flera gånger i månaden eller i veckan.
Illamående och kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet är vanliga symtom vid migränanfall. Om man dessutom upplever sömnsvårigheter och nedsatt arbetsförmåga finns goda skäl att uppsöka läkarvård. Andra, lite mer ovanliga symtom som kan uppstå är muskelsvaghet, talsvårigheter och flimrande synfält (kallas aura).
Varför får inte fler patienter förebyggande behandling?
– Förebyggande behandlingar påbörjas i primärvården, men hjälper inte dessa behandlingar, ska patienten remitteras vidare till en neurolog som har ytterligare behandlingar att välja mellan.
Viktigt är att allmänläkare tar patientens symtom på allvar och att det finns kunskap om de funktionsnedsättande egenskaperna och konsekvenserna för individ och samhälle.
Resursbristen bland neurologer är samtidigt ett faktum, vilket skapar långa vårdköer och många remisser skickas tillbaka till primärvården. Väntetiden för nybesök uppgår till mellan 3 och 6 månader. Det är därför viktigt att kolla med primärvården att de har provat olika förebyggande behandlingar innan remissen skickas.
Därför är en dagbok så viktig för en bättre migränvård
Det finns flera sätt att bli delaktig i sin egen vård. Att föra dagbok – digitalt eller på papper – ger både vården och den som har migrän bättre insikt om sjukdomsförlopp, symtom och behandlingseffekter av egenvård och mediciner. Aktiva livsstilsval som regelbundna måltider, motion och god sömn har stor betydelse för många.
Genom att reflektera över sina symtom (utifrån dagboksanteckningar) kan man lära sig att se mönster och ta sin medicin tidigt i ett migränanfall. Medicinen får i regel bättre verkan då. Dagboken är även ett viktigt redskap för att utvärdera om man behöver byta behandling, påbörja förebyggande behandling eller om det finns behov att bli remitterad till en neurolog.
Kommunikationen med vården kan således bli bättre när man är förberedd inför läkarbesöken och möjligheten för bättre migränvård med rätt behandling i rätt tid ökar.
– Avslutningsvis bör man byta läkare eller vårdcentral om man som patient upplever brister i bemötandet eller vården, råder Joakim Tedroff.
