SLE, systemisk lupus erythematosus, är en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper delar av den egna kroppen. SLE går inte att bota men det finns sätt att effektivt lindra symptomen.
Nya rekommendationer
Rekommendationerna har ändrats vad gäller läkemedelsbehandling för patienter med SLE/SLE med njurengagemang, med målsättning att uppnå så låg sjukdomsaktivitet som möjligt.
– En förändring är att fler läkemedelsklasser nu föreslås att ges tidigare i behandlingstrappan. Detta är i linje med de förändringar som iakttagits genom åren för patienter med reumatoid artrit (ledgångsreumatism), där läkemedelsutvecklingen har varit framgångsrik och arsenalen nu utökats med många olika läkemedelsalternativ. I början är man alltid försiktig med att sätta in nya läkemedel, men med mer erfarenhet blir tröskeln med tiden lägre.
Överläkare och docent i reumatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet
Förhoppningen med de uppdaterade rekommendationerna för SLE/SLE-patienter med njurengagemang är att uppnå inaktivitet i sjukdomen eller en så låg sjukdomsaktivitet som möjligt med så låga underhållsdoser av kortison som möjligt, eller inget kortison alls om möjligt. Att fler läkemedelsklasser nu föreslås att ges tidigare i behandlingstrappan kan möjliggöra detta, säger Ioannis Parodis, överläkare och docent i reumatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.
Viktigt med egenvård
Ioannis Parodis poängterar även att egenvård är viktigt för SLE-patienters välbefinnande.
– Det är av stor betydelse att patienter får utbildning i hur de själva kan tackla vissa delar av sjukdomen. Nyutvecklade europeiska rekommendationer poängterar vikten om fysisk aktivitet och träning i den mån det är möjligt, vikten om att undvika exponering för sol, samt vikten om att sluta röka som exempel på åtgärder för att minska på den sjukdomsrelaterade tröttheten och förbättra livskvaliteten.
Vart är forskningen på väg och hur ser man på framtiden?
SLE-forskningen är inriktad på att förstå vilka immunologiska processer som ligger bakom sjukdomsyttringarna hos de olika människorna med SLE, menar Ioannis Parodis och förklarar att det är en vision för framtiden att kunna styra behandlingen utifrån molekylära mönster i stället för utifrån vilka organ som är drabbade.
– Behandlingen bör vara anpassad till den enskilda individen. Målet är att ge rätt behandling i rätt tid. För att nå dessa mål krävs breda samarbeten i och med att SLE inte hör till de vanliga sjukdomarna. Flera centra måste gå samman och driva den forskningen tillsammans.
Bättre diagnostik förebygger allvarlig sjukdom
Förbättrad och snabbare diagnostik är också av stor betydelse för att förebygga allvarlig sjukdom och ogynnsamt förlopp, berättar Ioannis Parodis. Det innebär att man måste förbättra de metoder vi idag använder för att identifiera tidiga tecken till sjukdomen. Vi behöver även upptäcka markörer i blod eller urin som på ett tillförlitligt sätt återspeglar de inflammatoriska processer som pågår i angripna inre organ, vävnader och hud. Det skulle förbättra SLE-patienters livssituation avsevärt.
– Antalet sjukdomsvistelser skulle bli färre, livslängden skulle öka och framför allt skulle livskvaliteten hos människor med SLE förbättras betydligt, avslutar Ioannis Parodis.