Neurologin ligger högt upp bland kliniska projekt idag. Trots stora framgångar finns fortsatt stora medicinska behov.
Stora medicinska genombrott på gång
Internationellt sett är neurologin ett av de områdena med allra flest kliniska utvecklingsprojekt idag. Antalet produkter som utvecklas inom neurologin är nästan hälften av antalet produkter som utvecklas inom det mycket dominerande cancerområdet. Utvecklingen sker många gånger i mindre steg, med utgångspunkt i grundläggande forskning.
–För bara 30 år sedan gick mycket av behandling för många neurologiska diagnoser ut på symptomlindring. Tack vare stora forskningsframsteg finns idag läkemedel som istället kan bromsa många sjukdomar och tillåta patienter att leva med sin diagnos med begränsad effekt på livskvaliteten, säger Dag Larsson, senior sakkunnig på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Dag Larsson
Senior sakkunnig på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Foto: Gunilla Lundström
Sverige har i vissa delar halkat efter
Fortfarande finns dock stora medicinska behov att både förebygga och behandla. Sverige som land har historisk sett över hela det medicinska fältet legat i framkant;. det finns också fortsatt många engagerade och produktiva forskargrupper. Tyvärr ser vi i ett generellt perspektiv ett minskat engagemang för att medverka i företagsinitierade kliniska studier i den svenska vården.
–Svensk vård har ett rättmätigt fokus på huvuduppdraget att erbjuda sjukvård och det finns idag utmaningar som exempelvis tillgång till kompetent personal i vissa verksamheter och uppskjuten vård som en följd av coronapandemin. Det gör det naturligtvis svårt att medverka även i forskning. När vi har varit skickliga har omgivningen kommit i kapp – det är sannolikt också en delförklaring.
En forskande vård är ofta en bättre vård. Dag Larsson och Lif önskar att politiska prioriteringar tydligare kan väga in vikten av forskning som vårdens utvecklingsverkstad.
–Sverige har höga ambitioner om att erbjuda vård i världsklass, vilket kräver att vi vänder utvecklingen till en resurssättning som motsvarar ökade behandlingsmöjligheter. Bra behandlingar förbättrar inte bara livskvaliteten hos individer; de minskar även samhällets sjukdomsbörda. Klinisk forskning är en investering som betalar sig, säger Dag Larsson.