– Sverige är ett föregångsland inom alzheimerforskning och de senaste åren har det gjorts stora framsteg. Vi kommer allt närmare att effektivt kunna bekämpa sjukdomen. Men för att göra det krävs förändring inom flera områden, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik och som tillsammans med Anders Gustavsson, hälsoekonom, författat rapporten.
Varje år insjuknar uppskattningsvis 20–25 tusen svenskar i Alzheimers, som är den dominerande gruppen inom demenssjukdomarna. Sjukdomen är svår och kan innebära stora prövningar för den som drabbas och dess anhöriga.
–Idag finns inget botemedel vid Alzheimers. Men det händer väldigt mycket inom utvecklingen och jämfört med för fem till tio år sedan ser vi optimistiskt på framtiden. Vi kommer närmare läkemedel som verkligen kan hjälpa patienterna, säger Anders Gustavsson.
Bengt Winblad
Professor i geriatik
Foto: Privat
Anders Gustavsson
Hälsoekonom
Foto: Privat
Målet: Att kunna bota Alzheimers
Rapporten ”Alzheimers sjukdom – en utmaning för Sverige” ger en överskådlig bild av den svenska alzheimervården.
–Det görs små förbättringar hela tiden och vi vill skicka med en grundad optimism till personer med Alzheimers. Forskningen strävar nu efter att hitta en behandling som inte bara lindrar sjukdomen, men också botar den. Vi är inte i mål men hoppas på nya läkemedel som både är enkla, kostnadseffektiva och på sikt utrotar sjukdomen, säger Bengt Winblad.
–För att bromsa och stoppa sjukdomsförloppet behövs samhälleliga investeringar. Vi behöver förstå varför nervcellerna dör i förtid och med rätt forskningsresurser ges möjligheten att nå dit, säger Anders Gustavsson.
Så bör Alzheimers-vården prioriteras
Författarna lyfter fram tre slutsatser som särskilt viktiga för Alzheimersvården:
Nationell strategi:
I takt med att forskningen går framåt blir det allt viktigare att vården är redo för att diagnostisera och behandla betydligt fler människor än vad som görs idag. Det krävs en nationell finansierad demensplan med strategi för hur nya metoder ska implementeras.
Stärka kunskapen inom äldrevården:
Risken för Alzheimers ökar med ålder. Det krävs en uppgradering av kunskapen om åldrande och dess sjukdomar. Ökad kunskap påverkar vårdkvaliteten och ökar statusen för patientgruppen.
Resurser för register och uppföljning:
Idag är det svårt att följa upp, utvärdera och förstå vilken behandling som fungerar och inte. Det behövs resurser för register och nationell uppföljning för att kunna följa patienter över tid och utvärdera nya behandlingar. Sverige har mycket data och goda digitala förutsättningar för detta, vi borde kunna vara ett föregångsland.