Tusentals par och ensamstående kämpar febrilt för att hitta en lösning på problemet med ofrivillig barnlöshet.
Nu ändras den svenska lagstiftningen och öppnar för nya typer av familjebildning. Det är första gången Thomas Brodin och Cilla Holm träffas, men de arbetar för samma sak. Thomas är gynekolog på Carl von Linnékliniken i Uppsala. Han har forskat kring prognostiska faktorer vid IVF och utför dagligen fertilitetsbehandlingar för både ensamstående och par som behöver hjälp att bli gravida.
Cilla är samtalsterapeut och ofrivilligt barnlös. Hon driver podcasten ”Jag vill ha barn”, samt håller samtalsgrupper i ämnet. Hon har de senaste 2,5 åren genomgått fem misslyckade IVF-behandlingar i Danmark och är nyligen hemkommen från Ryssland, där hon låtit sätta in ett donerat embryo i sin livmoder.
IVF snart mer tillgängligt
IVF betyder in vitro-fertilisering, eller provrörsbefruktning. Det innebär att kvinnans ägg hämtas ut och befruktas av spermier utanför kroppen.
Behandlingen har framförallt varit förbehållen heterosexuella par. Trots att lagen ändrades 1 april 2016 för att inkludera lesbiska par och ensamstående, är det fortfarande förbjudet att utföra provrörsbefruktning med donerade spermier i Sverige – om det inte sker vid ett universitetssjukhus.
”IVF är överlag mer effektivt.”
− Det är väldigt olyckligt, säger Thomas Brodin. Även om vi får inseminera med donatorsperma är IVF överlag mer effektivt. Men, nu har det äntligen kommit ett förslag om en lagändring. Om den går igenom kommer IVF med donerade spermier eller ägg bli tillåtet även på privata IVF-kliniker som har tillstånd från IVO. Även så kallad embryodonation kan komma att tillåtas.
Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
– Då ökar våra möjligheter att behandla alla jämlikt avsevärt, säger Thomas Brodin.
Eftersatt patientsäkerhet
Cilla Holm har personligen erfarenhet av den godtyckliga diskriminering som har rått.
− Jag hade min tidigare gynekolog på en privat klinik och skulle inleda processen med att försöka bli gravid själv. När jag sa att jag var singel och skulle åka till Danmark tog det stopp.
Vad har då konsekvensen varit av att Sverige hamnat på efterkälken i lagstiftningen? Cilla och Thomas är rörande överens om att patientsäkerheten knappast blivit högre av att ensamstående kvinnor har åkt till Danmark, Spanien eller Ryssland för att bli gravida.
”Hela processen blir kostsam och skapar mycket stress.”
− Det är en komplicerad logistik för att få ihop det, säger Cilla. Hela processen blir kostsam och skapar mycket stress. Eftersom jag åkte till Ryssland har jag köpt flera av mina mediciner där. Jag injicerar saker i min kropp som jag inte ens vet vad det är. Tänk vad mycket enklare det hade varit om jag hade kunnat åka till Uppsala istället. Om lagförslaget går igenom är det fantastiskt.
Frysa ägg en möjlighet
Att bilda familj är en dröm för de flesta, men efter att vi börjat sätta upp allt fler livsmål som måste avklaras först är det inte självklart att man ens hinner. Att frysa sina ägg kan öka möjligheterna till en senare familjebildning, menar Thomas.
”Äggens kvalitet är helt avgörande”
− Äggens kvalitet är helt avgörande för om det blir en graviditet eller inte, så om man kan frysa ägg innan 35 är det bra. Vid 40 har sannolikheten att bli gravid sjunkit till ca fem procent per ägglossning, samtidigt som risken för missfall och kromosomavvikelser tilltar. Om man vill ha fler än två barn kan det vara bäst att börja sin familjebildning redan i 25-årsåldern.
Cilla ångrar djupt att hon påbörjade sin barnresa rent praktiskt så sent som vid 39 års ålder.
− Vi får lära oss mycket i skolan om hur man ska göra för att inte bli gravid. Men vi får inte lära oss om hur fertiliteten fungerar och när den sjunker. Jag tycker att det är en jämställdhetsfråga – vi kvinnor behöver mer kunskap om hur våra kroppar fungerar.