I en nyetablerad enhet för tidig läkemedelsutveckling på Akademiska sjukhuset i Uppsala ges fler patienter möjlighet att bli delaktiga i tidig forskning. Vid enheten genomförs kliniska prövningar i tidigt skede i utvecklingen av nya läkemedel.
När forskning blir en integrerad del av sjukvården ökar patientnyttan
och forskningen blir mer effektiv konstaterar Peter Asplund,
verksamhetschef för Blod och tumörsjukdomar på Akademiska Sjukhuset
– Behovet av en enhet som denna är stort. Grundforskningen inom cancerområdet går snabbt framåt och vi behöver rätt förutsättningar i vården för att underlätta och stimulera samarbete mellan forskare och sjukvårdpersonal. De senaste åren har många nya behandlingsmöjligheter utvecklats, som immun- och cellterapier. Det är viktigt att kunna erbjuda cancerpatienter behandlingsalternativ inom studier, konstaterar Peter Asplund, verksamhetschef.
Den nya enheten är en expansion av cancerklinikens kliniska forsknings- och utvecklingsenhet.
– Nu då ramverket med lokaler, kompetens och erfarenheter permanent samlats på ett ställe blir verksamheten både smidigare och snabbare, förklarar Ulla Olsson Strömberg, överläkare och medicinskt ledningsansvarig för kliniska forsknings- och utvecklingsenheten och den nya enheten.
Forskningen på bröstcancer drar nytta av enheten
Henrik Lindman är överläkare och tumörgruppsansvarig för bröstcancer på Akademiska sjukhuset och han ser en mycket stor potential i att kunna dra nytta av resurserna på den nya enheten.
– Vi har svårt sjuka patienter som idag inte har några beprövade behandlingar kvar. Att då genom enheten kunna tillfråga patienten om att delta i studier i tidig fas av nya läkemedel med stor potential är väldigt bra, konstaterar han.
Förbättrad diagnostik och skräddarsydda behandlingar
Ett
antal tidiga projekt pågår vid forskningsenheten, ett syftar till att
med hjälp av ett radioaktivt läkemedel bättre kartlägga tumörers
utbredning och artbestämma dem för att individanpassa behandlingen. Ett
annat utvärderar skräddarsydda vaccin på nyopererade patienter med
’trippelnegativ’ bröstcancer.
– Vi använder prov från patientens specifika tumör och skapar ett vaccin som aktiverar patientens eget immunförsvar som angriper tumören, berättar Henrik Lindman.
Genom den snabba utvecklingen av DNA-sekvenseringsteknik som skett under 2000-talet kan man analysera tumörer på molekyl- och cellnivå.
– Detta har ökat förståelsen för tumörutveckling och tillväxt vilket möjliggör nya målinriktade behandlingar som hämmar tumörens tillväxt, förklarar han.
Behandlingar av tumörer kan då utgå från vilken molekylär profil den har i stället för var i kroppen tumören sitter.
Ny studie brygga från diagnostik till klinisk tillämpning
För att effektivisera tillämpningen i cancerstudier driver Akademiska sjukhuset nu tillsammans med universitetssjukhusen i Lund och Göteborg, läkemedelsindustrin och i nära dialog med Genomics Medicine Sweden ett brett samarbete, MEGALiT.
– MEGALiT är bland annat en precisionsmedicinsk cancerstudie där vi använder genetisk analys som grund för behandlingsbeslut. I studien samlar vi fortlöpande in biomaterial som också kan ligga till grund för fortsatt forskning, avslutar Peter Asplund.