Covid-19-pandemin, som har spritts över världen sedan våren 2020, är i första hand en kris som påverkar människors fysiska hälsa. Det är dock välkänt från tidigare epidemier och pandemier att även den psykiska hälsan påverkas negativt.
Internationella studier visar ökad risk för psykisk ohälsa
En översiktsstudie av enkätundersökningar genomförda i USA, Spanien, Kroatien, Italien och Kanada och Danmark under mars-april 2020 visade att den psykiska ohälsan har ökat påtagligt i den allmänna befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 20 aug. 2020). Om man själv varit sjuk, haft en vän eller anhörig med sjukdomen tycktes den psykiska ohälsan öka mer påtagligt.
Lena Flyckt
Psykiatriker, Medlem i 1.6 Miljonerklubbens medicingrupp.
Foto: Privat
Om man däremot får information som man upplever tillförlitlig motverkas ångest, depression och PTSD. Även åtgärder som att distraktion, motion, stöd från omgivningen och socialt umgänge visade sig minska ångest och nedstämdhet. Studien genomfördes visserligen i länder med striktare restriktioner än de i Sverige och möjligen har Sverige därför klarat sig bättre.
Barn, kvinnor och äldre är särskilda riskgrupper för psykisk ohälsa
Studier visar att den psykiska ohälsan bland barn är ojämnt fördelad redan i tidig ålder. Covid-19-pandemin innebär en särskild risk för barn som lever i familjer med sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Permittering hos föräldrar gör att barn riskerar att få mindre tillgång till skola med försämrad trygghet. De osäkra arbetsvillkoren ger en ökad risk för psykisk ohälsa särskilt bland personer födda utanför Europa.
När barn och unga tillbringar mer tid i hemmet drabbar det särskilt kvinnor som tar större del av det ”obetalda arbetet”, vilket innebär ökad stress och oro. Om familjen upplevs mindre trygg påverkas både den psykiska hälsan negativt särskilt hos barnen.
När familjer tillbringar mer tid i hemmet finns det en ökad risk för våld i hemmet, oftast mäns våld mot kvinnor men även mot barn. Begreppen ”distansering” och ”isolering” är också strategier som ofta används av förövare som utövar våld. Smittskyddsåtgärder som fysiska restriktioner kan på så vis utnyttjas för att skaffa sig ökad kontroll inom hemmets väggar.
Äldre personer, personer med underliggande sjukdomar och personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar löper särskilt förhöjd risk att drabbas av tilltagande psykisk ohälsa till följd av rekommendationer och råd om fysisk distansering. Att utsättas för risken för ett svårt förlopp av Covid-19, kanske med dödlig utgång, samtidigt som man inte kan ha nära kontakt med familj och vänner innebär ett svårt lidande med risk för depression. Självmordstankar ligger kanske inte långt borta.
Viktiga åtgärder för att minska risken för psykisk ohälsa under pandemin
Håll regelbunden kontakt med vänner, nära och kära.
Planera trevliga gemensamma aktiviteter när omständigheterna tillåter.
Lyssna regelbundet till råd och rekommendationer från FHM, men avstå från motstridiga uppgifter från annat håll
Ta hjälp om du behöver praktisk hjälp att handla eller mediciner, men också om du känner dig nedstämd och ångestfylld.