Lever du med en hjärt-kärl- eller lungsjukdom? Du är inte ensam. Och du ska veta att den bästa vården redan finns. Nu måste vi se till att den blir verklighet.
I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom. Hundratusentals lever med lungsjukdom. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt den vanligaste akuta händelsen.
Faktorer som utbildning, inkomst och bostadsort påverkar möjligheterna att få god sekundärprevention, det vill säga behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och ohälsosamma levnadsvanor. Sekundärpreventionen är en betydande del av behandlingen vid kranskärlsjukdom och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet.
I dagsläget är det både stora geografiska skillnader och skillnader utifrån människors utbildningsnivå och inkomst i hur man kommer till rätta med riskfaktorerna, vilket talar för en betydande ojämlikhet i vården. Detta förhållande är något vi i patientorganisationen Riksförbundet HjärtLung har riktat ljuset på och under lång tid påtalat.
Anders Åkesson
Ordförande, Riksförbundet HjärtLung
Foto: Anders Norderman
En god nyhet är att vårdens specialister tillsammans med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har tagit fram en ny riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom. Målet är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt att minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom. Att kort sagt ge en bättre och mer effektiv vård.
Åtgärderna är väl definierade. Några av de viktigaste är:
- Sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvården, på det sätt som i dagsläget finns för patienter med diabetes.
- Fysioterapeut-ledd träning är en mycket viktig del av behandlingen efter hjärtinfarkt, här behövs fler fysioterapeuter.
- Tillgång till patientutbildning och material anpassad till olika grupper med samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor i samband med hjärthändelsen.
- Hjärtrehabilitering med riktad och entydig information som Hjärtguiden, bör erbjudas alla som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation.
Kunskapen finns, nu är det upp till regionerna att se till att den blir verklighet för patienterna. Och på ett liknande sätt som för hjärtkärl finns det ett ”best practice”, en personcentrerad bästa vård framtaget för de som lever med lungsjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Den vården behöver också bli verklighet.
I den här tidningen kan du läsa om några av alla de miljoner människor som lever med en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. För dem är de här riktlinjerna ingen abstraktion, för dem är det konkret och livsviktig vård. Den ska du som patient kunna förvänta dig!