Hem » Hjärt- & Lunghälsa » KOL hos aldrig-rökare är vanligare än många tror
Hjärt- och lunghälsa

KOL hos aldrig-rökare är vanligare än många tror

Foto: Shutterstock

Cirka 10 procent av den vuxna befolkningen har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), vilket motsvarar 500 000-700 000 människor i Sverige. Cirka 20 procent av dessa patienter har aldrig rökt. KOL är förknippat med cigarettrökning, men sjukdomen kan bland annat utvecklas hos människor som under en längre tid andas in damm, gaser och partiklar.

Ytterligare en riskfaktor för att utveckla KOL finns hos personer som är för tidigt födda. Lungan utvecklas sent under graviditeten och bland prematurt födda är lungan fortfarande relativt omogen. Passiv rökning och ärftliga orsaker är andra exempel på riskfaktorer för att utveckla KOL bland aldrig-rökare. Personer som haft astma i unga år löper också en viss ökad risk att drabbas av KOL som vuxen.

Regelbundna spirometriunder-sökningar för personer i riskgrupp

–Eftersom samtliga läkemedelsstudier som gjorts på KOL-patienter har genomförts på patienter som röker eller har rökt så finns det ingen evidens för hur KOL-patienter som aldrig rökt ska behandlas. Det behövs mer forskning på det här området, säger Magnus Sköld.

Magnus Skiöld

Professor i lungmedicin, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset

Foto: Privat

Han anser att sjukvården bör genomföra regelbundna spirometriundersökningar på individer som är prematurt födda och har fått syrgas under neonatalperioden. Även individer som under längre perioder inandats damm, rök och gaser bör undersökas med spirometri, säger Magnus Sköld, överläkare och professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet. Han forskar på förekomsten av KOL hos ickerökare, med syftet att öka kunskapen om KOL i denna grupp.

Kartlägger KOL hos ickerökare

Magnus Sköld leder för närvarande två forskningsprojekt med fokus på KOL hos personer som aldrig rökt.

–Vi har undersökt unga vuxna som haft lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi som nyfödda, vilket innebär att de är för tidigt födda och har behandlats med syrgas. Många av dessa individer utvecklar tidiga tecken på KOL redan i 20-årsåldern. I vår andra studie analyserar vi vuxna KOL-patienter som aldrig rökt. Patienterna rekryteras från den stora SCAPIS-studien och kommer från sex olika universitetssjukhus runtom i landet. Ambitionen är att kartlägga förekomsten av KOL bland individer som aldrig rökt. Vi undersöker även om dessa individer har andra sjukdomar och om förekomsten av sjukdomen skiljer sig åt mellan män och kvinnor, säger han.

Nästa artikel
Hem » Hjärt- & Lunghälsa » KOL hos aldrig-rökare är vanligare än många tror
Sponsrad

Framtidens barnhjärtkirurgi kräver teamarbete på hög nivå

Sedan Jens Johansson Ramgren, överläkare i barn­hjärtkirurgi vid Skånes universitetssjukhus, inledde sin karriär inom barnhjärtkirurgin har flera stora framsteg gjorts inom området för komplicerade hjärtfel. Operationer som tidigare ansågs vara ogenomförbara kan idag genomföras, ofta med gott resultat.

När jag kom in i den här världen fanns det saker som ansågs som inoperabla. Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, som innebär att den vänstra kammaren saknas, hade tidigare opererats på ett fåtal platser i USA under tidigt 80-tal med en extremt hög mortalitet. Men efter det svängde uppfattningen hos barnkardiologer, från att felet var inoperabelt till att en så kallad Norwood-operation var möjlig, säger Jens Johansson Ramgren.

Hög erfarenhet på alla nivåer


Sedan tidigt 90-tal utförs numera ingreppet i Sverige och i dag är det ett relativt vanligt hjärtfel som opereras regelbundet. Jens Johansson Ramgren betonar att den här typen av ingrepp är ett resultat av en nära samverkan mellan kirurger, kardiologer, intensivvårdsläkare och barnhjärt-anestesiologer.

–Det krävs hög erfarenhet på alla nivåer för att det ska bli bra. Nu för tiden upptäcks dessutom de flesta hjärtfel i ett tidigt skede och andelen barn som får en diagnos redan vid utfört ultraljud på mamman ökar, säger han.

barnhjärtskirurgi

Jens Johansson Ramgren

Överläkare i barn­hjärtkirurgi, Skånes universitetssjukhus

En nivå så nära noll man kan komma


– En utmaning i framtidens barnhjärtsjukvård är att fortsätta utvecklas på samma sätt som vi har gjort hittills. På sikt tror jag att vi går mot en ytterligare centralisering, även om vi inte är där ännu. Utmaningen blir då att hantera beredskapen för till exempel transplantationsverksamhet som utförs sällan men som kräver beredskap 365 dagar om året, säger Jens Johansson Ramgren.


För det behövs utökade resurser, bland annat i form av en sammanslagning med fler kirurger. Vid centraliseringen 1992 kunde vi tydligt visa att det hade en omedelbar och snabb effekt på riskerna för barn som föds med hjärtfel.


–Resultaten efter kirurgin blev bättre och risken att inte klara sig igenom en operation minskade snabbt. I dag är vi på en nivå så nära noll man kan komma, säger Jens Johansson Ramgren.

Nästa artikel