Hem » Hjärt- & Lunghälsa » Att sluta med tobak och bli fri från nikotinberoendet
Sponsrad

Många funderar på att sluta röka eller snusa, är less på suget efter tobak och nikotin, har problem med hälsan och önskar lägga pengar på annat… 

Den egna motivationen och tron på att lyckas är viktig! 

Att sluta med tobak handlar om att ändra en ofta mångårig vana, där nikotinet tagit över belöningscentrat i hjärnan. 

Att ersätta cigaretter eller snus med nya nikotinprodukter som vitt snus eller e-cigaretter är inget alternativ. Nikotin är ett starkt beroendeframkallande gift, som förändrar kommunikationen i hjärnan och påverkar bland annat minne och kognition. Särskilt allvarligt är det för den unga tonårshjärnan som inte är färdigutvecklad.  

Att återta kontrollen och förstå beroendet är en del i processen att sluta.  

Nikotinsuget kommer regelbundet likt vågor, med en topp som varar någon minut, något man får träna sig till att hantera. Vågorna stillnar efter en tid och nikotinreceptorerna somnar in. 

Vägen till ett tobaksfritt liv

Bestäm dag och sluta helt på stoppdagen

    – släng all tobak kvällen innan

    – identifiera risksituationer – förbered dig

Tänk positiva tankar – var aktiv

Några tips:

–  ta djupa andetag

–  drick vatten

– ät en frukt

– surfa på nätet

– gå en promenad

Håll ut – suget går över efter 1–2 minuterTa kontroll, det är du som bestämmer

Belöna dig efter en tid – det är du värd!

Nikotinläkemedel finns på apoteket, ett bra stöd för att lindrar abstinens, ska tas som en medicin under en begränsad period. Värdefullt stöd fås av tobaksavvänjare, nås via hälso- och sjukvården.

Nästa artikel
Hem » Hjärt- & Lunghälsa » Att sluta med tobak och bli fri från nikotinberoendet
Sponsrad

Sedan Jens Johansson Ramgren, överläkare i barn­hjärtkirurgi vid Skånes universitetssjukhus, inledde sin karriär inom barnhjärtkirurgin har flera stora framsteg gjorts inom området för komplicerade hjärtfel. Operationer som tidigare ansågs vara ogenomförbara kan idag genomföras, ofta med gott resultat.

När jag kom in i den här världen fanns det saker som ansågs som inoperabla. Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, som innebär att den vänstra kammaren saknas, hade tidigare opererats på ett fåtal platser i USA under tidigt 80-tal med en extremt hög mortalitet. Men efter det svängde uppfattningen hos barnkardiologer, från att felet var inoperabelt till att en så kallad Norwood-operation var möjlig, säger Jens Johansson Ramgren.

Hög erfarenhet på alla nivåer


Sedan tidigt 90-tal utförs numera ingreppet i Sverige och i dag är det ett relativt vanligt hjärtfel som opereras regelbundet. Jens Johansson Ramgren betonar att den här typen av ingrepp är ett resultat av en nära samverkan mellan kirurger, kardiologer, intensivvårdsläkare och barnhjärt-anestesiologer.

–Det krävs hög erfarenhet på alla nivåer för att det ska bli bra. Nu för tiden upptäcks dessutom de flesta hjärtfel i ett tidigt skede och andelen barn som får en diagnos redan vid utfört ultraljud på mamman ökar, säger han.

barnhjärtskirurgi

Jens Johansson Ramgren

Överläkare i barn­hjärtkirurgi, Skånes universitetssjukhus

En nivå så nära noll man kan komma


– En utmaning i framtidens barnhjärtsjukvård är att fortsätta utvecklas på samma sätt som vi har gjort hittills. På sikt tror jag att vi går mot en ytterligare centralisering, även om vi inte är där ännu. Utmaningen blir då att hantera beredskapen för till exempel transplantationsverksamhet som utförs sällan men som kräver beredskap 365 dagar om året, säger Jens Johansson Ramgren.


För det behövs utökade resurser, bland annat i form av en sammanslagning med fler kirurger. Vid centraliseringen 1992 kunde vi tydligt visa att det hade en omedelbar och snabb effekt på riskerna för barn som föds med hjärtfel.


–Resultaten efter kirurgin blev bättre och risken att inte klara sig igenom en operation minskade snabbt. I dag är vi på en nivå så nära noll man kan komma, säger Jens Johansson Ramgren.

Nästa artikel