Hem » Hjärnan och nervsystemet » Rätt hjälp ökar livskvaliteten efter stroke
Sponsrad

Jörgen Eriksson var bara 44 år när han drabbades av sin första stroke. Idag lever han med en halvsidig förlamning och är rullstolsburen. Men tack vare rehabilitering och ihärdig träning förbättrar han ständigt sin vardag.

Det är en fredagskväll 2010. Jörgen Eriksson är på väg att gå och lägga sig. Han reser sig ur fåtöljen och känner en kraftfull huvudvärk. Han kan inte stå upp. Jörgen kryper över golvet bort till sin telefon och ringer 112. Han får övertala SOS Alarm att skicka en ambulans. Väl inne på Motala Lasarett konstateras att – han har fått en stroke. Jörgen transporteras vidare till Linköpings universitetssjukhus. Efter en månad på sjukhuset och tre månaders sjukskrivning är Jörgen Eriksson tillbaka i vardagen igen.

– Jag fick inga större men, lite nedsatt balans, så det var mest styrketräning som behövdes. Som egenföretagare var jag snart i fullgång igen, säger han.

”Halva livet försvinner för att halva kroppen inte fungerar”

Två år senare är Jörgen Eriksson på simhallen för att koppla av. Han har ett sår på knät som inte riktigt har läkt och bakterier hittar in i hans kropp. Det leder till blodförgiftning som i sin tur utlöser ytterligare en stroke. Den här gången är det en helt annan verklighet Jörgen Eriksson möts av när han återfår medvetande. Den massiva blödningen har gjort honom förlamad i vänster sida.

Jag vaknar upp i Linköping och de frågar mig om jag har tillgång till en rullstol. Vadå, jag har ingen rullstol? Det var första chocken.

Från att ha haft ett mycket aktivt liv med eget företag, sprungit maratonlopp och cyklat Vätternrundan, vändes allt nu upp och ner.

– Jag trodde att det skulle bli som efter den första stroken. När det sjönk in att jag inte skulle komma tillbaka till mitt tidigare liv bröt jag ihop totalt. Halva livet försvinner för att halva kroppen inte fungerar.

Drabbades av spasticitet

En av komplikationerna som drabbade Jörgen Eriksson hårt var spasticitet, det vill säga muskler som krampar och spänner trots förlamningen.

– Bara att komma ur sängen är en stor ansträngning, att sen försöka ställa sig upp och gå när fel muskelgrupper aktiveras och jobbar emot dig är jättesvårt. Min fot drog sig inåt och mina fingrar knöt sig, handleden drogs in mot kroppen och jag hade en tacklingsarmbåge som pekade rakt ut.

För att komma tillrätta med spasticiteten får Jörgen Eriksson återkommande behandling i skuldran och i armen. Foten har opererats för att kunna ligga plant mot marken istället för att, på grund av spasticiteten, vikas inåt.

Det har underlättat mycket att få hjälp med spasticiteten. Får man ingen behandling är det fruktansvärt jobbigt.

När Jörgen Eriksson så småningom hade accepterat sin situation blev han fast besluten att kämpa för att komma så långt som möjligt. Direkt efter den akuta fasen fick han rehabilitering. Därefter har han fortsatt att träna på egen hand.

Jag kämpar fortfarande och kontinuerlig träning är det enda som fungerar för att behålla den funktion man har. Jag har också funderingar på att försöka starta parasport stroke.

Jörgen Eriksson

  • Ålder: 44
  • Bor: Motala
  • Familj: Fru och tre vuxna barn.
  • Intressen: Träna, läsa böcker, pyssla med hemsidor.
  • Gör: Drev tidigare eget företag som utbildar kyl – och ventilationstekniker. Är nu sjukpensionär.
  • Bästa råd till den som fått en stroke: Livet blir annorlunda men det kan ändå bli bra.
Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Rätt hjälp ökar livskvaliteten efter stroke
Hjärnan och Nervsystemet

Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar många svenskars liv. Många upplever att migränanfallen styr tillvaron, vilket förstås begränsar livskvaliteten. 50-åriga Katalin Slotte, som levt med migrän sedan hon var i 12-årsåldern, har provat alltifrån botox till medicinsk yoga, sjukgymnastik och olika typer av läkemedel mot sin kroniska migrän. Sedan hon fick kontakt med en specialistläkare på en neurologmottagning och ordinerades en förebyggande behandling som blev en vändpunkt för hennes migränbesvär

– Min migränresa började när jag var i skolåldern och ofta bad skolsköterskan om huvudvärkstabletter. Den första läkaren jag kom till trodde att jag hade spänningshuvudvärk, först i 18-årsåldern mötte jag en läkare som verkligen lyssnade på mig, tog mina problem på allvar och gav mig en migrändiagnos, säger Katalin Slotte.

I många år hade hon mellan fem och sex migränanfall per månad och vande sig vid att ständigt behöva planera om vardagen när migränanfallen kom. För drygt två år sedan fick Katalin Slotte diagnosen utmattningssyndrom på grund av sin migrän.

Behandlades med läkemedel och botox

– Det är inte bara jag som fått lida av min sjukdom, den har även gått ut över mina barn, min man och mina kollegor.  När jag sökte mig till primärvården för att få hjälp upplevde jag ofta att migrän inte var en sjukdom som togs på allvar och att läkarnas kunskap om migrän ofta är bristfällig. Det kan nog bidra till att många får vänta länge på att få sin migrändiagnos, vilket även gör att de får vänta onödigt länge på rätt hjälp och behandling, säger Katalin Slotte.

Hon fick till slut kontakt med en specialistläkare på en neurologmottagning. Läkaren uppmanade henne först att skriva en migrändagbok för att hålla koll på hur ofta anfallen kom och hur länge de varade. Därefter fick Katalin Skotte prova botoxbehandling.

– Det hjälpte i ett par månader men sen vande sig kroppen vid behandlingen och min svåra migrän kom tillbaka igen. Därefter fick jag prova en annan förebyggande behandling mot min migrän, i kombination med ett läkemedel som förebygger migränanfall.

”För mig blev den behandlingen en vändpunkt. Det känns skönt att slippa mina dagliga migränattacker och att våga planera och njuta av tillvaron på ett helt annat sätt. Samtidigt är jag försiktigt positiv eftersom jag tidigare upplevt bakslag i min medicinering, säger hon.”

Lyssna in din egen kropp

Hennes råd till andra migränpatienter är att fortsätta kämpa tills de får specialisthjälp från en neurolog. Ytterligare ett viktigt råd är att lyssna på sin egen kropp och att alltid utgå ifrån dagsformen.

– Om du vaknar upp med migrän så hjälper det sällan att ta två huvudvärkstabletter och gå till jobbet som vanligt.

Katalin Slotte upplever att hon själv har fått kämpa för att få tillgång till den specialistvård och den behandling hon har rätt till för att kunna leva ett drägligt liv.

”För mig är det en stor trygghet att ha kontakt med en neurolog. Även om jag inte besöker neurologen särskilt ofta så känns det bra att ha tillgång till specialistvård, en läkare som verkligen förstår min situation, säger hon.”

Migrän i Sverige

Många är drabbade: Cirka 1,5 miljoner av den svenska befolkningen lider av migrän, av dessa är ca 70 procent kvinnor och majoriteten är i arbetsför ålder.

Funktionsnedsättande: Världshälsoorganisationen (WHO) klassar svåra migränanfall som ett av världens mest funktionsnedsättande tillstånd. Studier visar att migrän påverkar familjerelationer och aktiviteter negativt och reducerar tiden med partner och barn.

Kronisk migrän: Cirka 1,5 procent av svenskarna lider av kronisk migrän, det vill säga de har fler dagar i månaden med huvudvärk än utan. Definitionen av kronisk migrän är 15 huvudvärksdagar per månad, varav 8 dagar med migränsymtom, under de tre senaste månaderna.

Stor samhällskostnad: I en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) så var snittkostnaden för produktionsbortfall och vårdkostnad per migränpatient och år ca 120.000 kronor (55.000 – 275.000 kronor beroende på antalet migrändagar per månad). I en rapport från 2012 så beräknades den årliga samhällskostnaden för migrän att uppgå till 18,3 miljarder kronor.

Högt produktionsbortfall: I en organisation med 1000 anställda kan den årliga kostnaden i form av produktionsbortfall uppgå till omkring 1 miljon kronor, vilket motsvarar cirka 500 arbetsdagar eller cirka två heltidstjänster.

Källa:
Hjalte F, Olofsson S & Persson U. Sjukdomsbördan vid migrän i Sverige – en enkätstudie av resurskonsumtion och livskvalitet. IHE Rapport 2018:4, IHE: Lund.

World Health Organisation. Headache disorders. Fact Sheet No 277. October 2012. Available at: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs277/en/

Monteith T.S. (2019) Chronic Migraine: Epidemiology, Mechanisms, and Treatment. In: Green M., Cowan R., Freitag F. (eds) Chronic Headache. Springer, Cham

World Health Organisation. Global Burden of disease: Part 3. Available at:

www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GBD_report_2004update_part3.pdf

Lipton RB, et al. The family impact of migraine: population-based studies in the USA and UK. Cephalgia. 2003; 23(6): 429-40

Migraine Research Foundation. Migraine Facts. http://migraineresearchfoundation.org/about-migraine/migraine-facts/. Accessed March 2017

Linde M, Gustavsson A, Stovner LJ, et al. The cost of headache disorders in Europe. Eur J Neurol 2012 May;19(5):703-11

Nästa artikel