Hem » Framtidens sjukhus » Vårdnära servicetjänster ger mer tid åt patienterna
Sponsrad

Det senaste årtiondet har Sverige gått igenom stora demografiska förändringar vilket har resulterat i ett allt högre tryck på sjukvården och sjukvårdspersonalen. Idag lägger vårdpersonalen en stor del av sin tid på att städa, fylla upp förråd, servera mat och andra uppgifter som inte kräver någon sjukvårdskompetens. Med ett särskilt team för vårdnära servicetjänster får vårdpersonal mer tid för patienterna.

Personalsituationen på Neonatalavdelningen vid Danderyds sjukhus hade varit ansträngd ett tag och i januari 2015 hölls ett extrainkallat personalmöte. Att anställa fler skulle inte lösa den akuta bristen eftersom det tar sex till åtta veckor att introducera nya undersköterskor och sjuksköterskor i arbetet. Skulle det gå att avlasta personalen på annat sätt? Ett par år tidigare hade ISS börjat titta på hur de kunde utveckla tjänsten vårdnära service. Neonatalavdelningen tog kontakt med ISS och tre dagar senare var serviceteamet på plats. Det visade sig vara en lyckträff.

Korttidsfrånvaron minskade

När förändringen utvärderades något halvår senare visade det sig både att städningen var bättre utförd än tidigare och att den befintliga vårdpersonalen kände sig mycket mer nöjda med sin arbetssituation än tidigare. Korttidsfrånvaron minskade med över en fjärdedel.

– Vårdnära service frigör tid så att sjuksköterskor och undersköterskor kan fokusera på vården av patienten, säger Ulrika Södergren Andersson, affärsområdeschef på ISS. Idag är situationen ofta pressad och arbetslivet för vårdpersonalen är på många håll allt annat än hållbart.

Ulrika Södergren Andersson

Affärsområdeschef, ISS

Foto: Jessica Almberger

Vårdnära service innebär att ett serviceteam sköter allt arbete som inte kräver sjukvårdskompetens, exempelvis städning, linnehantering, materialpåfyllning och transporter. Då kan sjuksköterskor och undersköterskor i stället fokusera på vården och omvårdnaden av patienterna.

– Vårdnära service gör det också lättare att rekrytera, säger Ulrika Södergren Andersson. Det händer ofta att specialistsjuksköterskor frågar om det finns vårdnära service på avdelningen. Efter fem års utbildning vill man förstås arbeta med det man är utbildad till.

I egen regi

Pilotprojektet på Neonatalavdelningen vid Danderyds sjukhus har följts av fler. I Norrbotten drog man i gång ett pilotprojekt redan hösten 2014, med gott resultat. ”Trenden är tydlig och vi drar långsiktiga slutsatser att vårdnära service är framtiden inom sjukvården”, står det i slutrapporten. En studie i Östergötland visade att undersköterskorna fick 25 procent mer tid åt patienterna och att fyra av tio kände sig mindre stressade. Idag driver dock flera regioner arbetet i egen regi vilket är lite olyckligt menar Ulrika Södergren Andersson.

– Det är bättre att anlita expertis till tjänsten, säger hon. Vi bidrar till att utveckla framtidens arbetsplats inom flera branscher och därigenom skapar ett hållbart arbetsliv för både människa och miljö. Vi har stor kunskap om städtekniker, materialval och maskiner och att leverera en effektiv och kvalitativ leverans där både patient och vårdpersonal ska må bra, trivas och orka. Dessutom har vi service i vårt DNA då vi är konkurrensutsatta står vi också på tå för att bli så bra och effektiva som möjligt.

Serviceteamen får också en grundlig utbildning i bland annat städteknik. Att städningen blir utförd på bästa sätt är också en fråga om patientsäkerhet. Utvärderingar har visat att när vårdnära service sköter städningen minskar antalet vårdrelaterade infektioner.

ISS har deltagit i flera pilotprojekt inom vårdnära service. Fördelarna är många:

  • Lägre sjukfrånvaro
  • Mer vård-och omsorgstid för patienterna
  • Ökad medarbetarnöjdhet
  • Enklare rekrytering av vårdpersonal
  • Indikationer om minskad infektion och smittspridning
Nästa artikel
Hem » Framtidens sjukhus » Vårdnära servicetjänster ger mer tid åt patienterna
Sponsrad

Sveriges vision för e-hälsa är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för en god och jämlik hälsa. För att lyckas med visionen måste vi utnyttja IT-lösningar och verktyg som finns redo för användning idag och snabbt kan tas i bruk. 

Ska Sverige nå detta ambitiösa mål bör vi snabbt ta tillvara möjligheterna som finns inom räckhåll, säger Torbjörn Hurtig, Sales Manager på Nuance, företaget som utvecklat och erbjuder den AI-baserade taligenkänningslösningen Dragon Medical One.  

Modern taligenkänning sparar tid och ökar patientens delaktighet

Idag dikterar läkare oftast det som kommit fram under ett vårdbesök efter patientmötet, sedan skickas ljudfilen till en medicinsk sekreterare som skriver in informationen. Det kan då ta dagar eller t o m veckor innan denna information blir tillgänglig för vårdpersonal och patient.

När vårdpersonal använder modern taligenkänning, omvandlar systemet talet till korrekta journalanteckningar direkt. Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet.

– Patienten kan vara med när läkaren talar in i journalsystemet under besöket och kan då säkerställa att patienten förstår vad som dokumenteras. Dessutom kan patienten direkt efter besöket gå in och läsa anteckningarna på 1177 Vårdguiden – det här ger patienten en ökad egenmakt och kontroll på sin vårdsituation, menar Torbjörn Hurtig.

En stor fördel för vårdpersonal är all den tid man frigör. Att tala går tre-fyra gånger snabbare än att skriva och vårdpersonal kan göra klart sitt journalarbete direkt efter patientmötet. Taligenkänning för inte endast in patientanteckningar utan kan även med hjälp av röstkommandon utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet, detta minskar antalet ”klick” och journalsystemet blir mer användarvänligt, säger Torbjörn.

Många regioner igång med taligenkänning

Region Skåne har fortsatt sin breda utrullning av taligenkänning som förberedelse inför implementationen av sitt nya journalsystem Millenium. De har nu fler än 4000 användare, som på ett mer effektivt sätt kan skapa sin patientdokumentation. I Västra Götalandsregionen där de ska införa Millenium framöver, genomfördes ett lyckat pilotprojekt i våras. Även inom Sussa samverkan, liksom i Region Stockholm finns flera pilotprojekt planerade.  Kundgrupp COSMIC (KGC) med åtta landsting och Capio S:t Görans sjukhus, har under året valt att investera i taligenkänning. En av dessa regioner är Region Kronoberg, som nu har påbörjat sitt breddinförande av taligenkänning som en del av omställningsprogrammet ”Nära vård”. De vill möjliggöra en ökad patientsäkerhet genom att journalanteckningar blir tillgängliga direkt för både patienter och all vårdpersonal i samband med vårdtillfället.

– Hur snabbt regionerna kommer igång med breddinförande av taligenkänning, kommer bli en viktig del för att lyckas leva upp till Sveriges framtida vision för e-hälsan 2025, avslutar Torbjörn Hurtig.

Om Nuance

Nuance erbjuder AI-baserade taligenkänningslösningar för medicinsk dokumentation. Med Dragon™ Medical One skapas patientens vårdhistoria i journalsystemet i realtid. Dragon Medical One ökar produktiviteten, minskar vårdpersonalens administrativa börda och höjer patientsäkerheten. Vill du veta mer? Besök  Nuance hemsida eller kontakta oss [email protected]

Nästa artikel