Hem » Framtidens sjukhus » Framtidens sjukhusvård är tillgänglig, digitaliserad och individcentrerad
Framtidens sjukhus

Framtidens sjukhusvård är tillgänglig, digitaliserad och individcentrerad

Ann-Marie Wennberg Larkö, Sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhus. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Sahlgrenska universitetssjukhusets sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö betraktar forskning och utveckling som nyckeln till framtidens sjukvård. Medicinska framsteg gör att fler patienter än någonsin överlever även svåra sjukdomar, vilket innebär att framtidens sjukvård i många fall är både komplex och avancerad. Samtidigt befinner sig hälso- och sjukvården sig just nu mitt i ett paradigmskifte med digitalisering och nära vård som viktiga drivkrafter.

Forskning fyller en helt central roll i framtidens sjukvård. Dagens spetsforskning är morgondagens rutinsjukvård och det vi forskade på igår är de rön som tillämpas i dagens sjukvård. Under Coronapandemin har vi sett många goda exempel på synergieffekter som kan uppstå när forskningsverksamhet bedrivs i nära samverkan med den kliniska verksamheten, inte minst vad gäller utvecklingen av nya vaccin. I framtidens sjukvård kommer patienterna även att ha en betydligt mer aktiv roll vad gäller exempelvis egenvård och digital interaktion med sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg Larkö. Hon är hudläkare, forskare och professor i dermatologi och venerologi vid Sahlgrenska akademin. Sedan 2016 är hon sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

AI frigör mer tid till patientmöten

AI är ytterligare ett område som har stor potential att effektivisera sjukvården. Sahlgrenska universitetssjukhuset har därför inrättat ett kompetenscentrum för AI som ska bidra till att utveckla AI-applikationer för sjukhusets olika verksamheter.

AI-utvecklingen gör det möjligt att processa stora mängder data på ett sätt som gynnar såväl patient som sjukvårdens professioner.

Ann-Marie Wennberg. 

– Det bidrar i sin tur till att frigöra mer tid till patientmöten. Jag ser också ett stort behov av att värna om samverkan mellan sjukvård och akademin i den här utvecklingen. På Sahlgrenska har vi bland annat ett projekt där en doktorand från sjukhuset samverkar med en doktorand från Chalmers tekniska högskola i arbetet med att analysera hur kvantalgoritmer kan användas i sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Nya yrken i framtidens sjukvård

Kontinuerlig fortbildning är en grundpelare i den kunskapsintensiva sjukvården. Samtidigt ligger Sverige långt efter andra länder vad gäller just fortbildning för exempelvis läkare och sjuksköterskor. Ann-Marie Wennberg Larkö efterlyser därför betydligt mer kraftfulla satsningar på just kompetensutveckling som främjar ett livslångt lärande för samtliga vårdprofessioner. 

–Vid sidan av de traditionella vårdprofessionerna behövs även nya typer av yrken i framtidens sjukvård, där den tekniska och medicinska utvecklingen ställer nya kompetenskrav. Efterfrågan på civilingenjörer och bioinformatiker ökar exempelvis, förklarar Ann-Marie Wennberg Larkö.

Fler digitala vårdbesök även i sjukhusvården

– Coronapandemin har inneburit en rejäl skjuts framåt för sjukvårdens digitalisering, men vi måste fortsätta förbättra den digitala arbetsmiljön genom att introducera funktionella, intelligenta och kompatibla digitala system. Samtidigt digitaliseras även många vårdbesök. På Sahlgrenska universitetssjukhuset ökade antalet digitala vårdbesök från 1000 till 34 000 mellan 2019 och 2020, vilket inneburit att fler patienter fått tillgång till specialistvård. Nu gäller det att vi även fortsättningsvis håller en hög digitaliseringstakt, vi ska inte återgå till samma arbetssätt som innan pandemin. Patienterna kräver och förväntar sig en mer digitaliserad vård, avslutar Ann-Marie Wennberg Larkö.

Nästa artikel
Hem » Framtidens sjukhus » Framtidens sjukhusvård är tillgänglig, digitaliserad och individcentrerad
Sponsrad

Screeningskuld kan avhjälpas med AI

Vårdskulden efter pandemin omfattar även en screeningskuld. Det gäller inte minst kvinnor där man befarar oupptäckta tumörer och cellförändringar, både vad gäller bröstcancer och livmoderhalscancer.

Digitalisering och artificiell intelligens, AI, kan snabba upp screeningverksamheten. Hologic, som är en av de världsledande aktörerna inom populations- screening – med ett särskilt fokus på kvinnohälsa – kan med modern teknik ta cancerpreventionen till nästa nivå.

När nu situationen efter covid-19-pandemin börjar återgå till det normala står det klart att vårdskulden måste regleras så snart det bara går. Ett exempel är de cancerfall som upptäckts senare eller inte alls då screening för bröstcancer och livmoderhalscancer satts på undantag.
Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige klarat sig relativt väl. Likväl syns en oroande nedgång i antalet rapporterade cancerfall, något som talar för att ett antal kvinnor bär på ännu oupptäckta tumörer och cellförändringar.
Ett sätt att komma ikapp eftersläpningen är att i högre grad tillämpa digital teknik och AI.
– Med AI kan kapaciteten höjas rejält, säger Michael Bronsdijk, General Manager för Hologic i Norden och Benelux.

Michael Bronsdijk

General Manager för Hologic i Norden och Benelux

Foto: Hologic

Minimera skadan

Han är övertygad om att innovation inom diagnostik, i synnerhet AI-styrd avbildningsteknik, kan vara ett viktigt verktyg för att komma ikapp och minimera skadan av försenade och uteblivna cancerdiagnoser. Traditionell screening för bröst- och livmoderhalscancer kräver att högt kvalificerade yrkespersoner ska identifiera små, subtila förändringar genom visuell granskning, en process som kan vara svår och tidsödande. Screening med stöd av AI och computer vision, datorseende, kan ge både snabbare och mer korrekta resultat.

Vid bröstcancerscreening visar en klinisk studie att AI-stödd avläsning av skiktröntgenbilder tar 13 procent kortare tid än vid konventionell digital mammografi, en tidsbesparing som innebär att radiologer hinner med fler fall per dag.

Genom att kombinera digital avbildning med AI vid screening för livmoderhalscancer kan varenda en av de tiotusentals cellerna på ett objektglas analyseras inom loppet av sekunder. De celler som inte uppvisar avvikelser sållas bort och kvar blir det material som är av högst diagnostisk relevans för den cytodiagnostiker eller patolog som ska ställa den slutliga diagnosen. På så vis kan effektiviteten ökas utan att göra avkall på noggrannheten.

AI lindrar konsekvenserna

Hur omfattande eftersläpningen är återstår att fastställa, men Regionala Cancercentrum har visat att antalet rapporterade brösttumörer minskade med 10,7 procent mellan januari och oktober 2020 jämfört med samma period 2019. För cellförändringar i livmoderhals var nedgången 12,9 procent och för fullt utvecklad cancer 4,9 procent. Det finns inget som talar för att cancerfallen faktiskt blivit färre – de har bara inte upptäckts ännu.

– Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI som kan lindra konsekvenserna av screeningskulden, säger Michael Bronsdijk.

Nästa artikel