Sahlgrenska universitetssjukhusets sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö betraktar forskning och utveckling som nyckeln till framtidens sjukvård. Medicinska framsteg gör att fler patienter än någonsin överlever även svåra sjukdomar, vilket innebär att framtidens sjukvård i många fall är både komplex och avancerad. Samtidigt befinner sig hälso- och sjukvården sig just nu mitt i ett paradigmskifte med digitalisering och nära vård som viktiga drivkrafter.
Forskning fyller en helt central roll i framtidens sjukvård. Dagens spetsforskning är morgondagens rutinsjukvård och det vi forskade på igår är de rön som tillämpas i dagens sjukvård. Under Coronapandemin har vi sett många goda exempel på synergieffekter som kan uppstå när forskningsverksamhet bedrivs i nära samverkan med den kliniska verksamheten, inte minst vad gäller utvecklingen av nya vaccin. I framtidens sjukvård kommer patienterna även att ha en betydligt mer aktiv roll vad gäller exempelvis egenvård och digital interaktion med sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg Larkö. Hon är hudläkare, forskare och professor i dermatologi och venerologi vid Sahlgrenska akademin. Sedan 2016 är hon sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
AI frigör mer tid till patientmöten
AI är ytterligare ett område som har stor potential att effektivisera sjukvården. Sahlgrenska universitetssjukhuset har därför inrättat ett kompetenscentrum för AI som ska bidra till att utveckla AI-applikationer för sjukhusets olika verksamheter.
AI-utvecklingen gör det möjligt att processa stora mängder data på ett sätt som gynnar såväl patient som sjukvårdens professioner.
Ann-Marie Wennberg.
– Det bidrar i sin tur till att frigöra mer tid till patientmöten. Jag ser också ett stort behov av att värna om samverkan mellan sjukvård och akademin i den här utvecklingen. På Sahlgrenska har vi bland annat ett projekt där en doktorand från sjukhuset samverkar med en doktorand från Chalmers tekniska högskola i arbetet med att analysera hur kvantalgoritmer kan användas i sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
Nya yrken i framtidens sjukvård
Kontinuerlig fortbildning är en grundpelare i den kunskapsintensiva sjukvården. Samtidigt ligger Sverige långt efter andra länder vad gäller just fortbildning för exempelvis läkare och sjuksköterskor. Ann-Marie Wennberg Larkö efterlyser därför betydligt mer kraftfulla satsningar på just kompetensutveckling som främjar ett livslångt lärande för samtliga vårdprofessioner.
–Vid sidan av de traditionella vårdprofessionerna behövs även nya typer av yrken i framtidens sjukvård, där den tekniska och medicinska utvecklingen ställer nya kompetenskrav. Efterfrågan på civilingenjörer och bioinformatiker ökar exempelvis, förklarar Ann-Marie Wennberg Larkö.
Fler digitala vårdbesök även i sjukhusvården
– Coronapandemin har inneburit en rejäl skjuts framåt för sjukvårdens digitalisering, men vi måste fortsätta förbättra den digitala arbetsmiljön genom att introducera funktionella, intelligenta och kompatibla digitala system. Samtidigt digitaliseras även många vårdbesök. På Sahlgrenska universitetssjukhuset ökade antalet digitala vårdbesök från 1000 till 34 000 mellan 2019 och 2020, vilket inneburit att fler patienter fått tillgång till specialistvård. Nu gäller det att vi även fortsättningsvis håller en hög digitaliseringstakt, vi ska inte återgå till samma arbetssätt som innan pandemin. Patienterna kräver och förväntar sig en mer digitaliserad vård, avslutar Ann-Marie Wennberg Larkö.