Tre miljoner svenskar lider av allergi. Trots detta saknas fortfarande nationella riktlinjer för allergivården och det är stor brist på allergiläkare. ”Dessutom är kunskapen om allergier i samhället väldigt låg” säger Helena Färnsten, tf generalsekreterare för Astma och Allergiförbundet, som nu efterlyser ett svenskt allergiprogram.
Det går att minska och mildra allergier mycket mer än vi gör idag. Många av de svenskar som kämpar med reaktioner mot bland annat pollen, mat och pälsdjur, skulle kunna vara närmast symtomfria med rätt behandling. Det skulle även samhället tjäna på. Bara pollenallergi kostar samhället 14 miljarder kronoar varje år på grund av sjukfrånvaro och nedsatt arbetskapacitet.
– Men alla har inte tillgång till rätt behandling. Det är inte ens säkert att de får en diagnos, säger Helena Färnsten.
Orsakerna är flera. Allmänt låg kunskap om allergi i vården, stor brist på allergiläkare och otillräckliga satsningar på allergivaccin är några.
– Vi behöver fler än de 70 allergiläkare som finns idag, och alla regioner måste satsa på allergivården. Allergier är en av våra största kroniska folksjukdomar, säger Helena Färnsten.
Helena Färnsten
tf Generalsekreterare, Astma- och Allergiförbundet
Foto: Privat
– Idag är skillnaderna mellan de olika regionerna stora och det är inte bostadsorten som ska avgöra vilken behandling du får, understryker hon.
Men kunskapen behöver höjas även utanför vården. Många med matallergi undviker till exempel att gå på restaurang eller café av rädsla för att få en allergisk reaktion. Vid Livsmedelsverkets kontroller är det så många som var åttonde restaurang som inte kan redogöra för innehållet i maten de serverar Även i skolmatsalen händer det att elever drabbas.
– Ingen ska behöva åka till akuten efter att ha ätit något på restaurang eller i skolan. Det är dessvärre inte ovanligt idag. Vi måste höja kunskapen om allergi. Det behövs ett svenskt allergiprogram, säger Helena Färnsten.
En viktig del i ett svenskt allergiprogram är att införa nationella riktlinjer för allergivården. På så sätt kan den bästa behandlingen spridas och användas av alla. Det gör det också möjligt att löpande följa upp och utvärdera allergivården för att kunna utveckla den ännu mer.
– Det är ett första steg för att underlätta vardagen och minska lidandet för tre miljoner svenskar. För de allra flesta kan få bättre hjälp än de får idag, säger Helena Färnsten.