Migrän är en neurologisk diagnos som drygt 1,5 miljoner svenskar lever med. Migrän kan få stora effekter för såväl patienter som anhörigas livskvalitet och många patienter har inte den hjälp de behöver. Det finns nämligen effektiva behandlingsmetoder att tillgå vilka kan bidra till en förhöjd livskvalitet och ett mer välfungerande liv.
Det är viktigt att komma ihåg att migrän, trots smärtan, inte innebär någon livsfara. Dock är migrän den största orsaken till funktionsnedsättning hos personer under 50 år och det finns hjälp att få för att kunna leva ett bra liv, säger Mattias Linde, professor i neurologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Primärvården har huvudansvaret
Kunskapen om migrän och behandlingar har utvecklats de senaste åren. Behandlingsriktlinjer för barn och vuxna med migrän håller på att tas fram. Enligt Mattias Linde bör läkarnas kännedom om riktlinjerna öka och sjukvården se till att följa riktlinjerna. Han betonar att primärvården har huvudansvaret för att behandla 90 procent av migränpatienterna.
–Patienter med frekvent episodisk eller kronisk migrän bör söka sig till primärvården, som ska erbjuda förebyggande läkemedel för patienter med minst tre besvärliga migrändagar per månad. Ifall primärvården testat två förebyggande läkemedel utan att någon av dom har önskad effekt ska de remittera vidare patienten till en neurolog eller smärtspecialist som utreder vilken typ av behandling, t.ex injektionsbehandling med toxiner eller CGRP-hämmare, som patienten då behöver. Det råder brist på huvudvärksinriktade neurologer i Sverige, så långa väntetider kan förekomma. Det är dock viktigt att sjukvården verkligen ordinerar rätt behandling vid rätt tidpunkt, säger Mattias Linde.
Mattias Linde
Professor i neurologi och överläkare på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Foto: privat
Fysisk aktivitet kan förebygga kronisk migrän
Personer med episodisk migrän kan i viss mån undvika att drabbas av kronisk migrän. Hos vissa personer är övergången genetiskt förprogrammerad, vilket innebär att de dessvärre inte själv kan påverka utvecklingen i någon större utsträckning. Mattias Linde rekommenderar personer med episodisk migrän att undvika att ta kortverkande smärtstillande läkemedel fler än nio dagar per månad eftersom för frekvent användning kan utlösa huvudvärk. Det inkluderar såväl receptfria smärtstillande preparat som migränspecifika triptanpreparat.
–Forskning visar även att fysisk aktivitet kan minska risken att utveckla kronisk migrän. I en studie såg vår forskargrupp exempelvis att värnpliktiga med sämre kondition ofta löper större risk att gå från episodisk till kronisk migrän, säger Mattias Linde.
Fakta
Cirka 15 procent av Sveriges befolkning har migrän. Det finns olika sorters migrän varav majoriteten har episodisk migrän. Cirka 200 000 svenskar lever med kronisk migrän.
Episodisk migrän
Migrän under 1–14 dagar per månad
Kronisk migrän
Minst 15 dagar med huvudvärk per månad, varav minst 8 av dessa dagar med migrän.