Hem » Diabetes » Person före patient
Diabetes

Person före patient

sofia segersson
sofia segersson
Foto: Arvid Larsson Stern

Jag var femton år när jag helt oväntat drabbades av typ 1 diabetes. Vi hade ingen i släkten, familjen eller vår umgängeskrets med samma diagnos. Det ledde till att vi missade de så tydliga symptom som fick mig att rasa i vikt, dricka liter efter liter och springa på toaletten stup i kvarten. Efter ett blodprov var beskedet tveklöst och jag lades in på Växjö Lasarett samma eftermiddag. Jag skulle ljuga om jag påstod att den första tiden var lätt, eller att det var ett simpelt ansvar för en tonåring att axla.

Det dröjde inte särskilt lång tid efter min debut innan jag började engagera mig. Redan under de två veckorna i sjukhusrummet insåg jag hur orimligt lite jag faktiskt hade vetat om sjukdomen innan jag själv drabbades. Så jag ville göra något åt det. Jag ville vara en del av förändringen – den förändring som jag såg och fortfarande ser som så nödvändig. Jag ville sprida kunskap, minska på ensamheten och sticka hål på några av de många seglivade fördomarna i samhället.

Idag har jag arbetat med typ 1-relaterade frågor i åtta år – en relativt stor del av mitt snart tjugoåttaåriga liv – och jag har lärt mig oerhört mycket längs vägen. Både på ett personligt plan men också mer övergripande. Ju mer senior jag blir i den här världen, desto djupare skär det i mitt hjärta varje gång jag läser eller hör om någon annan med typ 1 diabetes som känner sig misslyckade efter ett blodprovsresultat (HbA1c) eller jobbigt läkarbesök. Som mår dåligt över att de ätit något de var sugna på. Som jämför sig med raka blodsockerkurvor i sociala medier och med det som grund trycker ned sig själva.

Som basunerar ut insulindoser i Facebookgrupper för att se om hen tar “mycket” eller “lite” som om det vore relevant – eller ens möjligt.

Det finns ungefär 50 000 människor i Sverige som lever med typ 1 diabetes. Det är 50 000 personer som lever helt olika liv. Det innebär 50 000 varianter av en sjukdom som ju är högst individuell. Just därför kan vi inte hålla på att jämföra. Vi lever alla med olika förutsättningar och kan aldrig förvänta oss samma resultat. Detta är något både vi själva och vården måste komma till bättre insikt med, innan den mentala ohälsan tar över och ställer till det ännu mer.

Vi som delar diagnos kan göra så mycket gott för varandra. Vi kan tipsa om low-treatment när vi börjar tröttna på druvsocker. Vi kan sitta uppe på nätterna och chatta om hur störigt det där låga blodsockret direkt efter tandborstning verkligen är. Vi kan stötta varandra i kampen mot fördomarna och komma med förslag på slagkraftiga comebacks. Vi kan peppa på tunga dagar och applådera på lättare dagar.

Men det är viktigt att vi gör allt i vår makt för att inte dra ned varandra – och ständiga jämförelser för bekräftelse är en väg som leder rakt nedåt. 

Jag tror starkt på – och jobbar varje dag med – att inte använda varken blodsocker eller HbA1c-resultat som betygsättning på MIG som person. Jag är inte min sjukdom. Mitt värde sitter inte i min prestation. Ska jag sätta siffror på NÅGOT i livet vill jag att det ska vara hur många gånger om dagen jag skrattar. Hur många trevliga middagar jag har med vänner och familj. Hur många lekstunder jag får till med vår hund. Hur många hemlagade köttbullar jag orkar äta.

Hur många dopp i sjön jag hinner ta på en sommar. 

Självfallet är det oerhört viktigt att ta hand om sig för att må bra, det säger sig självt. Men det är också viktigt att få insikt i att det finns annat i livet som kan vara viktigare än ett ständigt öga på blodsockret.

Jag är person före patient. Jag må leva med en kronisk sjukdom. Men jag ÄR den inte. Jag är så mycket mer än bara typ 1 diabetes. Jag är fru, dotter, syster, barnbarn, matte, vän och kollega. Jag är glad, ledsen, driven, lat, kreativ, framåt, tillbakadragen och allt däremellan. Men jag är INTE mitt HbA1c, INTE heller ett visst antal enheter insulin. Och jag är varken ett jämnt eller hoppigt blodsocker. 

Jag må vara patient i vissa sammanhang, men jag är alltid i första hand person.

Nästa artikel
Hem » Diabetes » Person före patient
Diabetes

En sund livsstil ökar sannolikheten att individer med typ-2 diabetes kan leva ett friskt och långt liv

Trots betydande framsteg inom behandlingen av typ-2 diabetes är risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom såsom stroke eller hjärtinfarkt upp till fyra gånger så stor bland personer med typ-2 diabetes än bland den övriga befolkningen. I Sverige har nästan 30 procent av alla patienter med typ-2 diabetes någon form av hjärt-kärlsjukdom, men det finns många livsstilsfaktorer som varje individ själv kan påverka och därmed minimera risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Det är oerhört viktigt att alla individer som diagnostiseras med diabetes typ-2 så tidigt som möjligt träffar en diabetessjuksköterska som grundligt kan informera om sambandet mellan diabetes typ-2 och hjärt- och kärlsjukdomar. För att öka patientens kunskap om vad man själv kan göra för att bibehålla en hög livskvalitet och förebygga komplikationer av sin diabetes, säger Shadan Vesterback diabetessjuksköterska på Näsby Parks Husläkarmottagning.

För personer med typ 2-diabetes kan sunda levnadsvanor både bidra till en god livskvalitet och förebygga framtida komplikationer.

Shadan Vesterback är diabetesexpert med lång erfarenhet av att hjälpa patienter med typ-2-diabetes till ett friskare liv. Idag arbetar hon bland annat som diabetessjuksköterska på Näsby Parks Husläkarmottagning

Shadan Vesterback betonar vikten av att individer som diagnostiserats med diabetes typ-2 lägger om sin livsstil direkt när de fått sin diagnos, även om de inte har några kännbara symptom av sina förhöjda blodsockervärden. För individer som drabbats av nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes typ-2, kan livsstilsförändringar vara avgörande för att inte drabbas av diabetes.

Lär känna din egen kropp

– Egenvård är en otroligt viktig pusselbit i arbetet med att skapa en bra livskvalitet för individer med diabetes typ-2. Jag anser att alla som diagnostiserats med den här sjukdomen ska tilldelas en blodsockermätare, vilket gör att de lättare kan lära känna sin egen kropp och utveckla en känsla för hur exempelvis kost och motion påverkar blodsockervärdet, säger Shadan Vesterback.

Hon understryker att man kan leva ett friskt och långt liv, även om man diagnostiserats med diabetes typ-2. En nyckel till att må bra långsiktigt är att ta hand om sig själv med tillräcklig sömn, balanserade matvanor, minimerad stress och regelbunden motion.

Ytterligare en avgörande faktor är att undvika rökning.

Långsiktiga livsstilsförändringar ger resultat

Dessa grundläggande livsstilsfaktorer är viktiga för alla men för personer med diabetes typ-2 är de ofta helt avgörande för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Det här handlar till stor del om att motivera patienterna till en långsiktig livsstilsomläggning. För att hålla motivationen uppe gör Shadan Vesterback sina patienter delaktiga i sin diabetesvård genom att öka deras kunskap om sjukdomen så att de kan helt bemästra den.

Om patienterna inte vet vad sjukdomen innebär och vad man kan göra själv för att påverka är det också svårt för dem att vara motiverade. Jag är noga med att berätta att jobbet gör patienterna själva och jag är bara ”verktyget” som de får använda under sin diabetesresa. Jag sätter inte upp några mål för patienten att uppnå utan vi sätter alltid upp målen tillsammans. Det är mycket viktigt att de belönar sig själva när de uppnått olika delmål, exempelvis när de gått ner ett par kilo i vikt, säger hon.

– Mitt budskap till sjukvården är att absolut inte vänta med att ge förebyggande information till en patient med diabetes typ-2. Jag vill också betona alla patienters rätt till utförlig och individanpassad information kring sambandet mellan livsstilsfaktorer och hjärt- och kärlsjukdom och andra diabeteskomplikationer.

Alla behöver ges samma grundförutsättningar, oavsett utbildningsnivå, språkkunskaper och liknande, säger Shadan Vesterback. 

Nästa artikel