Hem » Barnhälsa » Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling
Sponsrad

För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

Cochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttlig-grav hörselnedsättning tidigt i livet. Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg.

− Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan, som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Med-el Ulrika

Ulrika Löfkvist

Universitetslektor, Institutionen för Folkhälsa & vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Foto: Shane Colvin  

Ju tidigare desto bättre

När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret.

Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är omkring 9 månader så förkortas tiden med auditiv deprivation och hjärnan kan dra nytta av naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns möjlighet att utveckla tal och språk mer i synkroni med sin kronologiska ålder.

– Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som opererats före nio månaders ålder har en mer adekvat tidig språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu forskar om de longitudinella effekterna av operationsålder, bland annat gällande ordkunskap och kognitiva färdigheter hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

Nästa artikel
Hem » Barnhälsa » Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling
Sponsrad

I genomsnitt använder ett barn cirka 5 000 blöjor under hela sin blöjperiod; i Sverige används årligen nära 5 000 miljoner blöjor totalt per år. Mycket blöjor blir det, och av alla saker vi klär på våra barn är ändå blöjan närmast kroppen.

Men hur många är vi som reflekterar över vad blöjorna faktiskt innehåller, och de produceras?

Men blöjorna då?

För samtidigt som medvetenheten kring plastens påverkan på vår miljö och hälsa har ökat markant de senaste åren och ordet plastbanta spridit sig i hemmets alla rum så är det nog få som reflekterar över att det vi dagligen sätter på våra bebisar faktiskt är gjort av, ja, plast. Den största delen, nära 80 procent, av dagens avancerade barnblöjor utgörs av fossila, oljebaserade beståndsdelar.

Det är framför allt tillsatsämnena i plasterna som kan ge hälsorisker; i många fall har forskare påvisat risker för hormonstörningar och cancer.

– Särskilt kan mjukgjord plast innehålla farliga kemikalier och därmed vara riskabel för vår hälsa, säger Marlene Sandberg, vd och grundare för blöjtillverkaren Naty. Naty startade när Marlene själv blev mamma och insåg att blöjindustrin minst sagt var smutsig.

Marlene Sandberg, vd och grundare för blöjtillverkaren Naty

Marlene Sandberg

VD och grundare, Naty.

Foto: Naty AB

För blöjorna från stora tillverkare som återfinns i våra livsmedelsaffärer kan innehålla såväl dioxiner och parfymer som ftalater, latex, färgämnen och parabener, till exempel. Förutom att dessa ämnen riskerar att skapa hudirritationer och långsiktiga hälsokonsekvenser hos våra barn innebär fossilt baserade blöjor en stor miljöbelastning i såväl produktion som insamling och förbränning. Vid förbränning av blöjor bildas fossil koldioxid som bidrar till växthuseffekten; ett linjärt tänkande som inte passar in i den cirkulära ekonomi vi annars eftersträvar.

Naturliga alternativ växer

Nu kommer dock allt fler alternativ till den plastiga blöjan. Förutom tygalternativ finns det biobaserade, ekologiska blöjor – som de från Naty – som både är allergitestade och 100 procent fria från oljeplaster mot barnets hud och hälsovådliga mjukgörande medel. Vissa av bolagets produkter går till och med att kompostera.

För Naty är målet att driva förändringen mot säkrare produkter utan skadliga kemikalier.

Till skillnad från traditionella blöjor används istället förnybara och komposterbara material som är bra för miljön och hälsan hos våra kroppar, utan farliga kemikalier.

– Varje råvara och produkt testas i oberoende laboratorium ner till nanogram, långt under EU-regleringsnivån för milligram. Det garanterar en säker produkt till våra allra minsta, avslutar Marlene Sandberg.

Nästa artikel