Hem » Astma, Allergi & Eksem » En dag i livet med svår pollenallergi
Astma allergi och atopiskt eksem

En dag i livet med svår pollenallergi

Hanna Nielsen, Vice Ordförande Unga Allergiker. FOTO: Catherine Lavér

Larmet ringer, jag stoppar i mig två allergitabletter, ställer fram larmet och sluter ögonen igen. En timme senare kliver jag upp, slår av luftrenaren och greppar mobilen för att kolla dagens pollenprognos. Kan jag promenera till bussen idag? Kanske måste jag ringa min mamma för att be henne köra mig, igen?

Ljuger om jag säger att “allt är okej”. Varje morgon samma rutin. Jag som lever med svår pollenallergi måste ta mina allergitabletter tidigt varje morgon så de hinner verka innan jag ska gå ut, har jag otur visar prognosen allt för höga halter av pollen och jag måste stanna hemma trots min medicinering. De flesta dagar fungerar trots att symptomen ständigt gör sig påminda: rinnande näsa, kliande utslag, huvudvärk och en ständig trötthet som lägger sig runt vardagen som en dimma.

Jag skulle ljuga om jag sa att allt var okej. Påverkar alla vardagens beslut. Under en vanlig dag tar jag hundratals mikrobeslut för att undvika situationer som kan skapa en allergisk reaktion. Förutom allergimediciner, är väskan alltid packad med en bra bok, eftersom det är en omöjlighet för mig att sätta mig i gräset tillsammans med mina klasskompisar och ta en fika under rasten.

Jag får tacka nej när universitetet bjuder på fruktsallad eftersom vissa frukter utlöser korsreaktioner under våren.

När jag kommer hem kastar jag dagens kläder direkt i tvättkorgen och samlar ihop min sista energi för att duscha och tvätta håret som bär med sig allergener från den korta tid jag varit utomhus under dagen. Sen finns inte ork att varken plugga eller umgås utan jag kryper ner under täcket och slår på luftrenaren. Ännu en dag, bara några månader kvar tills pollensäsongen är över…

Omgivningens inställning hjälper

Varje år påverkas hundratusentals svenskar av pollen. Du som själv inte är allergisk kan göra mycket för oss som är det. Det är inte roligt att tänka tillbaka på min skoltid då jag ständigt fick påminna både klasskamrater och lärare att ett öppet fönster kunde få mig ur balans resten av dagen. Jag vill inte heller behöva oroa mig för hur min framtida arbetsgivare kommer att bemöta mig och min allergi. Både skolan och arbetsplatser kan hitta lösningar för att stötta och hjälpa oss som påverkas.

Distansundervisning och distansarbete är bara ett förslag som skulle underlätta för många pollenallergiker. Omgivningen har en stor inverkan på hur jag med pollenallergi klarar av att leva med symptomen i vardagen. Så till dig som klarar dig undan rinnande näsa, huvudvärk och trötthet under våren: fråga innan du öppnar ett fönster, ta lunchen inomhus och tänk efter innan du ifrågasätter mitt mående.

Att visa förståelse och hänsyn räcker riktigt långt!

Nästa artikel