Hem » Astma och allergi » Framtidens astmabehandling
Astma allergi och atopiskt eksem

Framtidens astmabehandling

sköterska vid dator
I samarbete med: Chiesi Pharma
Foto: Unsplash
sköterska vid dator
I samarbete med: Chiesi Pharma
Foto: Unsplash

Dagliga symtom, som tryck över bröstet, andfåddhet, hosta och väsande andning, är yttringar på svår astma. Otillräckligt behandlad leder astma till följdsjukdomar och påverkar livskvaliteten. Det är viktigt att patienten söker hjälp eller remitterar sig själv.

Astma är en av vår tids största folksjukdomar. Sjukdomen är både under- och överdiagnostiserad och i vissa fall är det svårt att fastställa korrekt diagnos. Patienter kan bli utan en effektiv behandling, med sämre hälsa och livskvalitet som följd. Vid obehandlad astma riskerar patienten på sikt att få en mer kronisk och svårkontrollerad sjukdom. Man kan även utveckla en kronisk irreversibel lungfunktionsnedsättning, få påverkan på hjärta- och kärl, migrän, ökade hudbesvär och allergier, säger Leif Bjermer, professor och överläkare vid VO Lungmedicin och allergologi i Lund.

Vad utlöser astma?

Trots pågående utveckling av befintliga och nya behandlingsprinciper finns det idag patienter som utvecklar så svår astma att de inte riktigt blir hjälpta av de läkemedel de får, så kallad okontrollerad astma även kallad svår astma. Det är viktigt att identifiera vilka triggerfaktorer som utlöser ökande besvär eller som gör sjukdomen svårare att kontrollera.

En pälsdjursallergiker som tvingas till upprepad exponering får en mer svårkontrollerad sjukdom. Det gäller även vid väderomslag, kvalsterallergi eller yrkesmässig exponering. Rökning ökar också risken för dålig astmakontroll. Det finns ett astmakontrolltest (ACT) som kan hjälpa personer med astma att bedöma sin astmakontroll, menar Bjermer.

Astmakontroll i vardagen

– Många astmatiker gör fel när de inhalerar sin astmamedicin, vilket försämrar effekten av läkemedlet.

De vanligaste felen är hur djupt man inandas eller hastighet, ofullständig utandning innan inhalering samt bristande koordination av alla stegen. För god kontroll krävs det en optimal deponering som behandlar inflammation också i de små luftvägarna och här måste val av inhalator anpassas till den enskilde patientens behov och teknik. Vissa tar inte sin medicin på grund av felaktiga kunskaper eller rädsla för biverkningar. Andra glömmer helt enkelt att ta medicinen och i vissa fall beror det på personligheten. Tyvärr ser vi också fler grupper som inte har råd att hämta ut sitt recept eftersom de inte kommer upp i högkostnadsskyddet, säger Bjermer.

Framtidens behandling

Bjermer tror på en mer individanpassad behandling med biologiska läkemedel som minskar försämringsperioden och behovet av perorala kortikosteroider (OCS) samt förbättrar patienternas astmakontroll och välmående. Det är också viktigt att det finns kännedom om nya behandlingsmöjligheter i hela vårdkedjan.

Framförallt är det viktigt att patienten söker hjälp eller remitterar sig själv, eftersom det finns hjälp att få, avslutar han.


Har du 10 sekunder över? Visste du att…

Astma är en folksjukdom som drabbar cirka 10 % av Sveriges befolkning

Ungefär hälften av alla astmatiker har så kallad okontrollerad astma, de har ofta besvär eller får astmaanfall.

Det finns behandling att få.

Det är viktigt att anpassa inhalator till den enskilde patientens behov och teknikförmåga, då det krävs optimal deponering som behandlar inflammation även i de små luftvägarna.

Då ska du uppsöka läkare: Dagliga symtom som tryck över bröstet, andfåddhet, hosta och väsande andning, är yttringar på svår astma.

Chiesi har ett starkt engagemang och arbetar intensivt för att förbättra vården och livskvalitén för alla som lider av en respiratorisk sjukdom som till exempel astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Läs gärna mer här.

Nästa artikel
Hem » Astma och allergi » Framtidens astmabehandling
Astma allergi och atopiskt eksem

Ulrika lever ett aktivt liv trots sina atopiska eksem

Atopiskt eksem är en folksjukdom som sällan uppmärksammas, trots att det är en hudsjukdom som drabbar allt fler. Fyrtioåriga Ulrika Wänseth diagnostiserades med atopiskt eksem redan som bebis och har under årens lopp lärt sig att leva med sin sjukdom.

Jag var bara nio månader när jag fick mina första atopiska eksem. Som barn sov jag alltid mellan mina föräldrar så de kunde klia mig på natten. Eftersom mina kläder inte kunde tvättas med tvättmedel fick mamma koka dem i stället. Under min uppväxt provade mina föräldrar många alternativa behandlingar som kunde lindra mina eksem, alltifrån att smörja in kroppen med tjära till ljusbehandling och att badda huden med kaustiksoda, säger Ulrika Wänseth.

I tonåren förvärrades hennes eksem. Samtidigt blev hon mer medveten om att hon skiljde sig från andra ungdomar.

– Jag undvek ofta ögonkontakt eftersom jag hade mycket eksem i ansiktet och kunde inte följa med till simhallen på idrottslektionerna eftersom min hud inte tål klor. Det var jobbigt att inte kunna åka till badstranden på sommaren och att ständigt behöva förklara varför jag ser ut som jag gör. Som vuxen blev det lite lättare att acceptera och leva med mina eksem, men känslan av att ha en trång hudkostym som är doppad i klipulver är konstant, även om besvären varierar lite eftersom sjukdomen går i skov, säger Ulrika Wänseth.

Tidskrävande behandling

Att ha atopiskt eksem innebär att man ständigt behöver smörja in sig med olika salvor. Ulrika smörjer in hela kroppen minst två gånger per dag och ansiktet mellan tjugo och trettio gånger per dag. I perioder går hon även på ljusbehandling på sjukhuset, vilket gör att eksemen inte känns lika besvärande.

– Det finns i dagsläget tyvärr inget botemedel mot atopiskt eksem, vilket innebär att jag behöver lägga mycket tid på att smörja in mig i många år framöver. Eftersom min hud är känslig är jag också känslig för beröring men det går upp och ner beroende på om jag befinner mig i ett skov eller ej, säger Ulrika Wänseth.

Mjukgörande kräm påverkar livskvaliteten

Hon har fått mycket stöd och hjälp via Facebookgrupper och patientföreningar och kan leva ett normalt familjeliv, även om det inte är möjligt att exempelvis åka till simhallen med barnen. Ulrika vill gärna rekommendera andra med atopiskt eksem att så fort som möjligt remitteras till specialistvården som ofta har en helt annan kompetens och kan erbjuda andra behandlingsmöjligheter jämfört med primärvården.

– Det finns gott om egenvårdsalternativ för personer med atopiskt eksem. Dessa behandlingar saknar ofta vetenskaplig evidens, jag rekommenderar därför atopiker att i första hand använda de medicinska behandlingar som sjukvården rekommenderar.

Idag har patienter med atopiskt eksem många alternativ vad gäller medicinsk behandling men även olika typer av mjukgörande krämer, där alternativen blivit fler på senare år.

Mjukgörande kräm kan göra stor skillnad för välbefinnandet, på apoteket finns många bra alternativ, säger Ulrika Wänseth.


Om Atopisk dermatit

Atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem, är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som orsakar torr hud med kliande eksemutslag som i svåra fall kan täcka större delen av kroppen. Personer med atopisk dermatit har en försvagad hudbarriär. Atopisk dermatit debuterar ofta i barndomen.

Nästa artikel