Inom äldreomsorgen får vården i livets slutskede svidande kritik. Det kan man läsa i en delrapport från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som granskat sjukvården vid särskilda boenden. Vad är det då som behövs för en värdig sista tid i livet? Vi träffar Petra Tegman vid Betaniastiftelsen som brinner för att sprida kunskap om äldreomsorg och palliativ vård.
Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för alla människor som närmar sig livets slut på grund av ålderdom eller livshotande sjukdom. Inom palliativ vård ska vårdpersonal, enligt Socialstyrelsen, möta patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och vara ett stöd till närstående.
Den svenska äldreomsorgen verkar ha svårt att leva upp till dessa krav. IVO:s granskning av nära 2 000 boenden runtom i landet visar att ingen av de granskade kommunerna till fullo når kraven för vård på särskilt boende. Petra Tegman, programchef och vårdutvecklare, har jobbat i nära trettio år inom omsorg. Hon kan bekräfta att den palliativa vården haltar och att det finns rum för många förbättringar.
Stort behov av samordning
– Sjukvården är idag präglad av ett stuprörstänkande, där ingen tar ansvar för helheten. Då är det patienterna och deras närstående som blir lidande. Vi behöver möta hela människans behov, säger Petra Tegman.
Hon syftar på det mänskliga behovet av att få stöd från flera instanser. Inte att bli lämnad ensam med en diagnos i knäet.
Vid en cancerdiagnos får patienten på de flesta håll ett cancerbehandlande team för vård och rehabilitering. Någon motsvarighet vid exempelvis alzheimer finns inte.
Petra Tegman
Om vi kunde samordna resurserna bättre, skulle vården och omsorgen kring patienten bli avsevärt bättre.
Det viktiga samtalet
När vården går in i livets slutskede ska, enligt gällande regelverk, läkaren erbjuda ett så kallat brytpunktssamtal. Det är ett samtal som sker med patient och närstående. Dessa samtal är viktiga eftersom de ger patienten en möjlighet att vara delaktig i hur den sista tiden i livet ska bli. Enligt IVO:s granskning skedde ett dokumenterat brytpunktssamtal endast i 25 procent av fallen.
behov och önskningar. Vårdpersonal kan behöva hjälpa till att lyfta svåra frågor och ge patienten tid att bearbeta tunga besked. Tyvärr är dock kunskapen om palliativ vård inom äldreomsorgen för låg i Sverige, säger Petra Tegman.
Kunskap är A och O
I kursplanen för att bli undersköterska genom vård- och omsorgsprogrammet, ingår inte längre specifikt en kurs inom palliativ vård. För att få sådan specialistkompetens behöver man vidareutbilda sig till specialistundersköterska. Den kompetenshöjning inom äldreomsorgen som enligt IVO behövs, kan därmed riskera att utebli. Vidare visar IVO:s rapport att en stor del av läkemedelshanteringen delegeras från legitimerad personal till icke-legitimerad personal, varav många saknar adekvat utbildning.
Många eldsjälar i landet
De flesta inom vården brinner för omsorg och Petra Tegman har genom åren mött otaliga människor som gör allt de kan för att sprida en känsla av trygghet och gemenskap.
– Det finns så många eldsjälar som trollar med knäna för att skapa en så värdig tillvaro som möjligt för de äldre. De tar sig tiden att lyssna, säger Petra Tegman och avslutar med att påminna om att vi alla en vacker dag kan komma att behöva det stödet.