Järnbrist hos barn kan orsaka trötthet och bristande koncentration men också påverka barns utveckling. Och det är inte alltid så lätt att avgöra om barnet är drabbat. ”Rekommendationen är att se till att barnet äter en allsidig kost”, säger Staffan Berglund, överläkare och docent på Norrlands universitetssjukhus.
Någonstans mellan fem och femton procent av befolkningen i Sverige tros lida av järnbrist i någon form. Tonårstjejer som menstruerar är extra utsatta, liksom gravida, men även barn kan drabbas och då handlar det oftast om barn mellan sex och arton månader.
– Om barnet fortsätter att amma, utan att samtidigt börja med annan kost, efter det första halvåret kan det finnas en risk att barnet får järnbrist, säger Staffan Berglund. Rekommendationen är att barn ska börja med smakportioner vid fyra till sex månaders ålder och så småningom gå över till en mer allsidig kost. I denna övergång är järnet extra viktigt.
Barngröt, välling och barnmat är produkter som i allmänhet är järnberikade, men om barnet inte kommer i gång med att äta annat än bröstmjölk, om det äter väldigt lite berikad barnmat eller har en kost som är helt vegansk kan det finnas skäl att tänka lite extra på järnintaget.
Låg födelsevikt – en riskfaktor
Hos riktigt små barn är järnbrist sällan ett problem. Även om mamman skulle lida av järnbrist under graviditeten överförs inte detta på barnet och vanligtvis föds vi med en depå av järn som skyddar under det första halva levnadsåret.
Undantaget är om barnet föds för tidigt eller om födelsevikten är låg. Då blir det enligt svenska riktlinjer aktuellt med tillskott i form av järndroppar.
– Misstänker man järnbrist är det viktigt att rådfråga en läkare, påpekar Staffan Berglund. Detta är inget man ska experimentera med på egen hand eftersom det också kan vara skadligt att få i sig för mycket järn.
I de flesta fall är kostförändringar tillräcklig behandling. Biverkningar såsom illamående och hårdmage kan förekomma i alla åldrar och därför ska bara de som verkligen har behov förskrivas tillskott.
Brist ovanligt i förskoleåldern
Barn mellan tre och sex år kan vara ganska kinkiga med maten men järnbrist är sällan ett problem eftersom just köttprodukterna brukar slinka ner. Staffan Berglund nämner leverpastej, blodpudding och köttfärs som exempel på järnhaltiga livsmedel. Även vissa grönsaker innehåller järn, till exempel broccoli och spenat.
Järnbrist leder i förlängningen till blodbrist, men även om det inte har gått så långt kan bristen göra att du blir tröttare och får sämre koncentrationsförmåga. Det finns också rapporter om att utvecklingen kan försenas hos små barn. Det kan dock vara svårt att avgöra om ett barn lider av järnbrist och Staffan Berglund ger rådet att be om hjälp från en BVC-sköterska eller dietist om barnet inte får i sig en allsidig kost.
– Det finns också lättlästa rekommendationer på livsmedelsverkets hemsida, säger Staffan Berglund. Följer man dem finns det i allmänhet ingen anledning att oroa sig för järnbrist.
