Inflammatorisk ryggsjukdom är en svår diagnos att ställa. De drabbade inser heller inte att något är fel. Det tar för lång tid att få diagnos och sjukvården måste bli bättre på att uppmärksamma symtomen. För det finns effektiva läkemedelsbehandlingar.
Inflammatorisk sjukdom innebär inflammation i ligamentfästen, framförallt i rygg och nästan alltid i bäckenleder. Symtomen är ryggsmärta och ryggstelhet med en speciell karaktär som morgonstelhet, uppvaknande tidigt på morgonen, smärta vid stillasittande/liggande men bättre vid fysisk aktivitet. Över hälften drabbas även av inflammation i knä, höfter, hälar, ögon, psoriasisartrit och andra inflammatoriska manifestationer.
Vi tror att genetik kan ligga bakom sjukdomen då man oftast insjuknar tidigt i livet. Cirka 80 procent får sina symtom före 30-årsåldern.
Lennart Jacobsson
– Vi har även sett att sjukdomen är förknippad med tarminflammation och bakteriesammansättningen där, förklarar Lennart Jacobsson, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Lennart Jacobsson
Professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Foto: Johan Jakobsson
Man tror att 0,4-0,5 procent av befolkningen är drabbade. Hälften av dem uppfyller kriterier för ankyloserande spondylit som är slutstadium av sjukdomen där man har drabbats av förbening mellan kotorna och i foglederna.
Nya effektiva behandlingar
Tidigare kunde det ta upp till 15 år innan man fick sin diagnos. Idag har den tiden halverats och det är ett tecken på att utbildningsinsatserna har haft effekt. Med hjälp av de nya läkemedlen kan de allra flesta leva ett normalt liv utan symtom.
Vi har gått från antiinflammatoriska värktabletter och symtomlindrande till läkemedel som på djupet tar bort inflammationen och symtomen.
Lennart Jacobsson
Utmaningar på flera nivåer
Alla har upplevt ryggsmärta under sin livstid. Av alla dessa ska sjukvården identifiera en halv procent som lider av inflammatorisk ryggsjukdom.
– Det kräver hög kompetens inom primärvården, samtidigt råder det brist på reumatologer på många ställen. Det är de som ska ta hand om patienterna och sätta in behandlingar. Många gånger kan de inte ens ta emot remisser.
Sjukvården måste vara mer frikostig med magnetkameraundersökningar av ryggen. Inte enbart för att kunna diagnostisera inflammation tidigt utan för att kunna utesluta andra orsaker till sjukdom.
– Förutom att det är en fråga om kunskap- och bemanningsbrist i primärvården är det också en ekonomisk fråga. Många regioner dras med stora budgetbegränsningar och kan inte alltid erbjuda den typen av undersökning.
Kolla upp dina ryggproblem
Har man problem med ryggen och är i 30-årsåldern är det viktigt att kolla upp det. Ett första steg kan vara att fylla i ett frågeformulär på nätet för att se om det kan vara en inflammatorisk ryggsjukdom man har.
– Visar svaren på frågeformuläret på stor sannolikhet ska man kontakta sin primärvårdsläkare och ta en diskussion om nästa steg är magnetkameraundersökning eller remiss till reumatolog.