Akantamöbakeratit (AK) är en sällsynt men allvarlig hornhinneinfektion som kan leda till permanent synnedsättning vid fördröjd diagnos. Infektionen orsakas av en fritt levande amöba som förekommer naturligt i vatten, jord och luft. I västvärlden drabbar sjukdomen nästan uteslutande kontaktlinsbärare, ofta i samband med vattenexponering, exempelvis bad med linser eller bristande lins- och handhygien.
– Det som gör diagnosen särskilt utmanande är att de tidiga symtomen är ospecifika och liknar betydligt vanligare tillstånd, säger Elin Karlsson, biträdande överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Där bedriver hon även forskning om AK, med fokus på diagnostik och patientutfall i Sverige och Norden.
Initialt upplever patienten ofta rodnad, irritation, skavkänsla och ibland dimsyn. I vissa fall förekommer även uttalad smärta tidigt i sjukdomsförloppet, men symtomen varierar mellan olika patienter. Den kliniska bilden kan likna både torra ögon och herpeskeratit, vilket gör att tillståndet ofta feldiagnostiseras. Först efter flera veckor, ibland upp till en månad, utvecklas mer typiska fynd, såsom ringformade infiltrat i hornhinnan, vilket indikerar en mer avancerad infektion och är förknippat med sämre prognos.
Tidsfaktorn är avgörande. Vid tidig diagnos och snabb insättning av korrekt behandling kan infektionen ofta kontrolleras utan bestående synpåverkan. När amöban däremot hunnit tränga djupare ned i hornhinnan ökar risken för ärrbildning, vilket kan ge permanent synnedsättning även om infektionen läker ut.
– Det handlar inte om att misstänka AK hos alla kontaktlinsbärare, men om symtomen inte förbättras efter några dagars linsvila och smörjande behandling måste man som oftalmolog eller vårdpersonal stanna upp och tänka om, säger Elin Karlsson. Särskilt bör misstanke väckas vid uteblivet behandlingssvar eller när herpesprov är negativt trots kvarstående klinik. Att våga omvärdera den initiala diagnosen och konsultera kollegor med hornhinnekompetens kan vara avgörande.
Behandlingen är långvarig och krävande och baseras på frekventa ögondroppar med antimikrobiell och desinfekterande verkan, såsom klorhexidin. I avancerade fall kan infektionen leda till hornhinneperforation och i sällsynta fall behov av enukleation.
– De flesta oftalmologer kommer aldrig att möta ett fall under sin karriär. AK är väldigt sällsynt men det är ändå viktigt att diagnosen finns med i bakhuvudet, att tänka tanken kan vara avgörande för patientens syn, avslutar Elin Karlsson.
Biträdande överläkare Elin Karlsson tilldelas S:t Eriks ögonsjukhus årliga anslag på 100 000 kronor för att öka kunskapen om akantamöbakeratit.
