Hem » Psykisk Hälsa » ”Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa”
Sponsrad

Anna-Maria Lundberg fick sin första depression när hon var 18 år. Efter en lång vårdresa så mår hon betydligt bättre idag. “Men det är väldigt viktigt att försöka hitta kraft till att lämna en vårdsituation som inte är bra”, säger hon.

Anna-Maria Lundberg växte upp med psykisk ohälsa i familjen och det påverkade henne. Till exempel fanns oro och värk i kroppen redan från unga år.

Jag är 56 år idag och har lärt mig att identifiera mina tidiga tecken, symptom som tyder på att jag är på väg in i en sämre period.

– För mig är det irritation, nära till tårar, ångest och mer värk i kroppen. Perioderna sammanfaller ofta med att kraven från mig själv och andra är höga i arbete och i privatliv. Andra tecken är ointresse, passivitet och när jag mår riktigt dåligt även en tung likgiltighet. Jag känner en väldig skam och allt känns hopplöst.

Lång vårdresa

Anna-Maria har haft en lång vårdresa och upplevt både positiva och negativa vårdsituationer.

– Värken i kroppen blir jag inte av med och jag är fortsatt känslomässigt skör. Jag vill att min vårdkontakt ska veta det om mig när vi möts i vården och ha det som utgångspunkt. I vården saknas ofta strukturer för att samarbeta över tid med mig som patient. Jag har nu kontakt med en psykiatriker som har hjälpt mig med att få bra ordning på medicineringen och som ser hela mitt mående, även det fysiska.

Vändpunkt att träffa andra drabbade

2005 fick Anna-Maria Lundberg en chans att ta en ny arbetsriktning i livet.

– Efter en period av dåligt mående så fick jag chansen att arbeta inom Riksförbundet Balans. Det ledde till engagemang inom Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, och senare till anställning inom Studieförbundet Vuxenskolan. Det var en viktig vändpunkt att möta andra med liknande erfarenheter som mina.

Min självkänsla byggdes upp en del, men när det gäller att ta hjälp så gäller det att vilja och orka.

Ge inte upp

Under mer än tio år var Anna-Maria inskriven på en vårdcentral. Inga prover togs under åren, trots två kroniska diagnoser. När hon till sist kom till en annan vårdcentral togs blodvärde och blodtryck. Det var alarmerande värden som behövde åtgärdas med bland annat blodtransfusioner.

Försök hitta kraft till att lämna en vårdsituation som inte är bra. Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa.

– Det tillhör sjukdomen att man inte tror att man är värd något. En kollega och god vän pushade mig till att söka den hälsocentral där hon gick. Det blev en vändning. Nu kan jag kommunicera med min läkare och andra på hälsocentralen och känner mig sedd och bekräftad. De följer upp min vård, men också min egenvård.

Lägga upp egna strategier

Anna-Maria säger också att det kan vara bra att skriva en trygghetsplan med sin vårdkontakt och anhöriga.

– Det är en bra strategi som ger trygghet i vardagen och är värdefullt att ha när du är på väg in i ett skov igen. Att träffa andra med liknande erfarenheter i självhjälpsgrupp respektive anhöriggrupp är också en bra strategi. Det kan till exempel vara med stöd av Balansmodellen.

Sedan gäller det att försöka ta hand om dig själv. Göra positiva och kravlösa saker, även fast du är nere och inte vill.

Depression kan se olika ut

  • Idag lever ungefär 450,000 människor i vuxen ålder med depression i Sverige, och för att ställa diagnosen depression behöver ett visst antal symptomkriterier vara uppfyllda och symtomen ska ha funnits under en sammanhängande tid1,2
  • Drygt 15,000 människor har behandlingsresistent depression, dvs uppnår inte symtomfrihet efter 2 behandlingsförsök med antidepressiva läkemedel eller psykologisk behandling3,4
  • Behandlingsresistent depression anses vara en sjukdom med avsevärd svårighetsgrad5,6 som kännetecknas av en ökad dödlighet pga självmord och olyckor3, ökad risk för sjukpension och kraftigt nedsatt förmåga att ta hand om grundläggande behov i dagliga rutiner
  • Behandlingsresistent depression kräver oftare sjukhusinläggning, kontakt med specialistläkare och har visats kräva upptill 5 gånger som många besök på vårdcentral, jämfört med personer som inte lever med depression7

Om du vill veta mer om när man ska söka vård kan du vända dig till 1177.

1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
2. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/depression-hos-vuxna/
3. Reutfors J, Andersson TM, Brenner P, Brandt L, DiBernardo A, Li G, Hägg D, Wingård L, Bodén R. Mortality in treatment-resistant unipolar depression: A register-based cohort study in Sweden. J Affect Disord. 2018 Oct 1;238:674-679. doi: 10.1016/j.jad.2018.06.030. Epub 2018 Jun 18. PMID: 29966932.
4. Läkemedelsverket, Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, in Behandlingsrekommendation. 2016.
5. TLV. Hälsoekonomisk bedömning av Spravato (esketamin). 2020  1887/2019; Available from: https://www.tlv.se/download/18.1ee533eb171f50617c169b30/1589444018795/bes200513_spravato.pdf.
6. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2020.
7. J. Lundberg, ”Treatment Resistant Depression In STockholm (TRIST): disease burden estimations, treatment trajectories and healthcare consumption from a longitudinal popula-tion-based cohort,” Poster ECNP 2019, 2019.

Nästa artikel