Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till oåterkallelig blindhet. Trots behandling förlorar många patienter syn – men nu växer hoppet om nya sätt att bromsa sjukdomen tidigare och skydda synnerven bättre.
Glaukom är en smygande ögonsjukdom där synnerven gradvis försvagas. Synfältet krymper långsamt och i vissa fall kan synen gå helt förlorad. I Sverige uppskattas runt 100 000 personer vara drabbade – många utan att veta om det. Behandlingen bygger främst på att sänka ögontrycket med ögondroppar, laser eller kirurgi. Det fungerar ofta bra – men inte för alla.
– Vi har blivit mycket bättre på att kontrollera ögontrycket, men det är inte hela lösningen. Glaukom handlar om att nervceller skadas – och det kan ske även vid normalt tryck, säger Pete Williams, professor vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus.
Nya behandlingar kan skydda nervcellerna
Forskningen riktas nu mot att skydda synnerven mer direkt och bromsa sjukdomen i ett tidigare skede. Ett särskilt aktivt område är så kallad neuroprotektion. Flera substanser testas i kliniska studier och kan inom 5–10 år bli ett komplement till dagens trycksänkande behandling.
– Bland annat undersöks nikotinamid, en form av vitamin B3 som påverkar nivåerna av NAD (nikotinamidadenindinukleotid) – en molekyl cellerna behöver för att producera energi och överleva. Vi ser att nikotinamid kan förbättra synfunktionen, och eftersom det är ett välkänt ämne har kliniska prövningar kunnat starta snabbt, fortsätter Pete Williams.
Genetisk information ger nya möjligheter
Parallellt pågår forskning om hur förlorade nervceller kan återskapas – så kallad neuroregeneration. Resultat kan bli aktuella inom 10–20 år. Även stamcellsterapier studeras som en möjlig framtida behandling. Här bedöms det kunna dröja 15–25 år innan resultaten kan börja omsättas i klinisk vård.
– Forskningen gör stora framsteg, och vi ser hopp om att kunna erbjuda behandlingar och botemedel tidigare än vi tidigare trott. Bland annat visar lovande resultat i djurmodeller att det kan vara möjligt att återställa delar av synsystemet, säger Pete Williams.
Ett annat område i snabb utveckling är genetisk riskbedömning. Med hjälp av polygena riskpoäng – kombinationer av många genetiska varianter – kan personer med hög ärftlig risk identifieras redan innan synen påverkats. Det öppnar för att styra screening och behandling dit de gör störst nytta.
Tidig upptäckt fortfarande avgörande
Tidig upptäckt och följsamhet till behandling är fortfarande avgörande vid glaukom. Många har svårt att ta ögondroppar dagligen – men det finns alternativ, och rätt stöd gör stor skillnad. Samtidigt är forskningen underfinansierad.
– Vi har mer kunskap än någonsin och verklig potential att utveckla nya behandlingar. Men för att det ska bli verklighet krävs större ekonomiska satsningar och tillgång till donerad ögonvävnad. Möjligheterna finns – men de måste få rätt förutsättningar, avslutar Pete Williams.
