Migrän är en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Cirka 15 procent av svenskarna lever med sjukdomen. Behandling är avgörande för att lindra symtomen, men sjukvården är inte första instans. ”Egenvården är den främsta vårdgivaren”, säger Mattias Linde, professor och medicinsk ansvarig vid migränmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
I samband med behandling av migrän pratar man ofta om en migräntrappa som beskriver behandlingen steg för steg. Men Mattias Linde anser att man måste frångå det synsättet och prata om olika nivåer.
– Om var åttonde person i Sverige skulle behöva utredas för migrän av läkare, då hade vårdcentralerna inte haft tid för något annat. Därför fungerar inte idén om att alla ska få en diagnos. Vi måste börja i rätt ände och tänka i nivåer snarare än i steg.
på Sahlgrenska universitetssjukhuset
En app som vårdverktyg
Först och främst handlar det om egenvård. Med egenvård kan hälften av alla med migrän bli hjälpta.
– Det är fullt möjligt att hantera sin migrän utan att ha en diagnos eller någonsin söka vård, säger han.
Ett första steg är att undvika migräntriggers som till exempel sömn, stress och vissa livsmedel.
– För att hjälpa till med det finns en migränapp som är gratis. Den hjälper användaren att kartlägga när migränen kommer och i vilka situationer. På så sätt blir man sin egen vårdgivare. Vi försöker lyfta egenvården. Den är vår största vårdinstans.
I egenvårdsnivån ingår också receptfria läkemedel med paracetamol och ibuprofen. Idag finns även vissa receptfria triptaner. Men när det inte räcker?
– Då ska man ta hjälp av vården. Migränappen kan till exempel skicka notiser när det är dags att söka vård. Då hamnar man på nivå två – primärvården.
”Primärvården är en viktig instans”
Primärvården är en viktig instans, säger han. Förutom behandling med förebyggande läkemedel finns det i primärvården också möjlighet till rehabinsatser som akupunktur, KBT och arbetsterapi.
– Det är behandlingar som man inte kan göra på egen hand. Det är per definition sjukvård, säger Mattias Linde och fortsätter:
– I primärvården kan nio av tio patienter få hjälp. Den tionde ska vidare, men inte förrän det är motiverat.
Migränens dolda kostnader
Om man inte blir hjälpt i primärvården ska man vidare till en neurolog, till nivå tre, säger han. Där kan behandlingar med botox eller antiepileptika komma i fråga. Men det är inte slutstationen.
– En procent ska till nivå fyra – den högspecialiserade vården. Där utvecklar man nya behandlingar och erbjuder läkemedel som inte finns någon annanstans.
Kan man kombinera olika behandlingar?
– Ja, det finns viss evidens för att kombinera förebyggande medicin med andra metoder, till exempel rehabinsatser. Det borde vi göra oftare.
Mattias Linde beskriver migrän som en folksjukdom som obehandlad kan få allvarliga konsekvenser.
– Risken för depression är dubbelt så hög. Bland ungdomar med migrän är ångest vanligt. Vi kan mäta det. Men behandlar man migränen, så minskar också risken för psykisk ohälsa.
