Hem » Maghälsa » Att ta hand om tarmfloran – viktigare och lättare än man tror
Sponsrad

Nyttiga bakterier påverkar tarmfloran

– Väldigt många människor i Sverige lever med problem i tarmfloran, mycket på grund av oregelbundna vanor, stress och slarvig livsföring, menar Bengt Jeppsson, som är pensionerad professor i tarmkirurgi.

Bengt Jeppsson har jobbat i över 40 år med nyttiga bakterier för att berika tarmfloran. Ett problem med t ex antibiotikabehandling är att bakterierna i tarmarna, tarmfloran, slås ut. Tillsammans med en grupp forskare inom kirurgi, livsmedelsteknologi och mikrobiologi lyckades Bengt Jeppsson och hans team ta fram goda bakterier som kan hjälpa kroppen att återställa balansen och få ner inflammationen och då specifikt i tarmarna.

Bengt Jeppsson

Professor i tarmkirurgi, Lunds universitet.

Foto: Lunds universitet

– Inom sjukvården försöker man fortfarande minska antibiotikaanvändningen för att minska risken för utvecklingen av antibiotikaresistens. Ibland uppstår problem med att hitta lösningar för de svårast sjuka patienterna. Vi såg i en studie att antibiotika inte fungerade i den gruppen trots att de hade en infektion. Tillförsel av laktobaciller och fiber blev då ett alternativ. En vattenlösning av laktobaciller och fiber togs fram och jag testade på mig själv först och resultatet var positivt, säger Bengt Jeppsson.

Probiotika återställer tarmens normala funktion

Probiotika är ett annat ord för levande bakterier som kan ha en positiv effekt på hälsan. En stor del av dessa goda bakterier är så kallade probiotiska mjölksyrabakterier som är vanliga i olika typer av probiotiska tillskott och livsmedel.

Bengt Jeppsson var en av hjärnorna bakom en innovation som bidragit till att sprida kunskaperna och öppna för användning av probiotika. Resultatet av denna innovation blev Lactobacillus plantarum 299v (LP299V®). När laktobaciller växer till omvandlar de sockerarter till mjölksyra vilket sänker pH-värdet och förhindrar att andra bakterier förstör maten. Samma gäller i mag-tarm kanalen, där det sänkta pH-värdet främjar tillväxten av goda bakterier och hämmar de som ger upphov till sjukdom. Mjölksyrajäsning är en av de vanligaste konserveringsformerna för livsmedel. 

I samarbete med livsmedelsbranschen utvecklades ProViva, en fruktdryck som innehåller miljarder goda bakterier. När drycken lanserades 1994 blev det en succé mycket tack vare att man använde bakterier i försök att verka för att kunna återställa tarmens normala funktion, säger Bengt Jeppsson.

Ta hand om din mage, och den kommer att ta hand om dig

När man har jobbat med tarmsjukdomar och alla dess symptom, så märker man att väldigt många människor har problem på något sätt, menar Bengt Jeppsson.

Det är kanske priset vi får betala för att vi inte sköter magen ordentligt, eller i alla fall inte regelbundet. Vi stressar och prioriterar inte matintaget och har en lite för slarvig livsföring helt enkelt.

Bengt Jeppsson är själv över 70 år och har i princip bara varit hemma sedan virusutbrottet. Då blir rutiner ännu viktigare.

– Jag går ut varje dag och äter tre gånger om dagen vid fasta tider. När jag jobbade som kirurg så sprang jag iväg och köpte något när jag hade tid. Det var inte bra och det känner jag nu. Jag mår bättre i alla avseenden.

Håll immunsystemet i schack

Bengt Jeppsson menar att immunsystemet alltid måste ha en stor beredskapsnivå och vara beredd på att agera snabbt för att skydda oss mot virus och inflammationer.

Vi har mer än hälften av vårt immunsystem i tarmen och är också beroende av tarmbakterierna för att detta ska fungera optimalt.

– Inflammationer är nödvändiga för oss för att överleva i olika sammanhang, men också negativa med tanke på att nästan alla allvarliga sjukdomar är inflammatoriska. Eftersom vi är så stresskänsliga så ska vi vara fysiskt aktiva regelbundet och få i oss mycket fiberrika livsmedel och hålla igång tarmarna på det sättet. Det kan jag aldrig nog understryka, avslutar Bengt Jeppsson.

Nästa artikel
Hem » Maghälsa » Att ta hand om tarmfloran – viktigare och lättare än man tror
Maghälsa

Du är inte ensam om du inte hört talas om mikroskopisk kolit och ändå är det en ganska vanlig tarmsjukdom.

Någon som vet vad det är, är Ping Sidbo. Hon är numera pensionerad fastighetsmäklare och har alltid levt ett aktivt liv. Förutom att vara engagerad i sitt jobb har också resor och motorcyklar lockat. Ungefär två år in på sin pension, under 2015, började magen att krångla, rejält. 

ping sidbo

Ping Sidbo

Foto: Privat

– Jag har aldrig haft problem med magen innan, men helt plötsligt var jag tvungen att springa på toaletten säkert 30 gånger om dagen, med vattniga diarréer. Inte ens på natten var magen lugn.

Jag varken ville eller orkade göra något, berättar Ping Sidbo.

Fick äntligen råd

De läkare hon träffade rådde henne till att ändra sin kost, råd som många patienter får som söker för sina magbesvär. Efter lång tid med stora besvär fick Ping Sidbo äntligen genomgå en koloskopi (undersökning av tjocktarmen) som gav ett tydligt svar på hennes besvär: mikroskopisk kolit.

Mikroskopisk kolit är ett samlings-namn för kroniska diarrésjukdomar
som beror på inflammation i tjocktarmens slemhinna, inflammation som bara syns i mikroskop därav namnet. Orsaken bakom sjukdomen är inte tydligt känd men det finns vissa kopplingar till genetik och någon okänd faktor i tarmen som driver på inflammationen.

Det mest typiska symptomet är just kronisk, vattnig diarré, men andra vanliga symptom och följdeffekter är trängningar med avföringsinkontinens, viktnedgång, trötthet och även diffusa magsmärtor. 

Diagnoser missas

Forskning visar att mikroskopisk kolit kan vara lika vanlig som andra inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar, däremot är diagnosen inte lika känd. 

– Bristande kunskaper inom vården gör att många patienter får felaktig diagnos och därmed behandlingsråd, säger Andreas Münch, överläkare och expert på mikroskopisk kolit vid Linköpings universitetssjukhus. Han är också den läkare som hjälpt Ping Sidbo genom hennes sjukdom. 

andreas münch

Andreas Münch

Överläkare & expert på mikroskopisk kolit, Linköpings universitetssjukhus

Foto: Maria Carlqvist 

För att fastställa sjukdomen krävs en koloskopiundersökning med vävnadsprover från tjocktarm-slemhinnan. Många patienter väntar länge på möjligheten till en sådan undersökning. Istället misstolkas sjukdomen för till exempel IBS. Till skillnad mot de kostråd som kan underlätta vid IBS handlar mikroskopisk kolit dock inte om maten. Det krävs läkemedelsbehandling. Mikroskopisk kolit är kronisk men det finns mycket effektiv behandling, som kan hjälpa de allra flesta vilken ges både som kurer och som långtidsbehandling.

Läs mer här.

För Ping Sidbo har hennes kroniska diarréer blivit en del av hennes vardag, men inte alls i den omfattning som innan. Tack vare behandlingen kan hon leva ett bra liv, med resor och aktiviteter. Det här med bajs är en stor del av hennes liv, och det är också ett budskap hon vill trycka på.

– Stå på dig! Om du får råd som inte hjälper, kräv att du ska bli ordentligt undersökt . Skäms inte heller för att prata med din omgivning om dina besvär.

Särskilt vi kvinnor måste bli bättre på att prata om vårt bajsande. Det finns absolut ingenting att skämmas för.


SE-00003

NP-Til-SE-00005 

NP-Til-SE-00004

Nästa artikel