Men varför bara kvinnor? Den frågan möter jag flera gånger i veckan. Jag är psykiater och forskare och fram till skrivande stund har jag varit föreståndare för ett forskningscentrum vid Uppsala universitet som fokuserar på unga kvinnors psykiska hälsa.
Vad är då psykisk hälsa? Jo, ett samlingsnamn som rymmer såväl psykiskt välbefinnande som tillfälliga psykiska besvär och psykisk sjukdom. Välbefinnande definierar sig självt, medan man med psykiska besvär avser subjektiva obehag och lidande och ibland en viss funktionspåverkan, till exempel koncentrationssvårigheter, oro eller nedstämdhet. En psykiatrisk diagnos kräver specifika symtomkriterier och mer påtaglig funktionsnedsättning.
Såväl psykiska besvär som psykiska sjukdomar är vanliga och kvinnor är överrepresenterade. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män diagnostiseras med depression, ångest, smärtproblematik och stressrelaterade sjukdomar. Kvinnor står även för större delen av sjukskrivningarna med psykiatriska diagnoser och gör nästan dubbelt så många uttag av antidepressiva läkemedel.
Hälsa – en hållbarhetsfråga
Tillbaka till frågan ”Men varför bara kvinnor?” Varför ett forskningscentrum om bara kvinnor? Jo, genom att förbättra kvinnors hälsa så gör man det också bättre för männen, barnen, för arbetslivet – och då förstås för själva samhället. Det är alltså en hållbarhetsfråga.
Lisa Ekselius
Seniorprofessor i psykiatri, f.d. föreståndare och nu senior rådgivare för forskingscentret Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan (WOMHER), Uppsala universitet
Foto: Izabella Svensson
Det finns många utmaningar att tackla – självklart måste man prioritera de som har det svårast, med långvariga problem och de som helt eller delvis förlorar sin arbetsförmåga. Resurser måste läggas på att söka orsaken till den svåraste ohälsan och hitta fler tillförlitliga behandlingsstrategier. För gruppen av kvinnor med mindre allvarliga psykiska besvär behövs också forskning. Varför ökar antalet – och varför och när går mindre allvarliga besvär över i det vi kallar psykisk sjukdom. Och vad kan vi göra åt detta? Det är inte alls självklart att medicinska åtgärder är viktigast. Livet innehåller så mycket annat som är grundläggande för en god psykisk hälsa. Att vi känner oss trygga, att våra barn ges bästa förutsättningar att lyckas i skolan och komma vidare till vuxenlivet. Och, inte minst, att vi känner meningsfullhet i tillvaron och i samhället.
Andra får ta sig an männens hälsa
Min initiala fråga kanske var en aning provokativ. Att jag och mina kollegor satsar på kvinnors hälsa beror förstås på att det är det vi är bäst på, och det är där vi tror oss kunna göra skillnad. Ingen skulle bli gladare än vi om andra satsar på männens hälsa – och att vi alla hjälps åt.