En femtedel av svenska patienter med hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, är idag vårdlösa – när de vägras en individanpassad behandling som skulle kunna göra att de mår bra.
Siffrorna kommer från en oberoende Sifo-undersökning som Sköldkörtelförbundet låtit göra.
– Trots att hypotyreos är en av Sveriges största folksjukdomar är den stora patientgruppen åsidosatt inom vården. Levaxin utvecklades på 1950-talet men efter det har ingen forskning eller utveckling skett vad gäller behandling för sjukdomen, säger Emese Gerentsér, vice ordförande i Sköldkörtelförbundet.
4 av 5 är kvinnor
Hypotyreos är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen får brist på för ämnesomsättningen viktiga hormoner. Idag har 458 000 svenskar diagnosen, 80 procent är kvinnor och de senaste tio åren har antalet diagnosticerade ökat med 42 procent. Vanliga symptom är utmattning, depression, minnes- och koncentrationsproblem, värk, viktökning och bland de patienter som fortsatt lider av symptomen blir också vardagen starkt påverkad.
– Många patienter får vänta ibland flera år och flera läkarbesök innan diagnos. Man har då ofta fått andra förklaringar till symptomen – stress, för lite motion, depression eller klimakteriebesvär – innan diagnos väl ställs, säger Emese Gerentsér.
Trots att symptomen och sjukdomsupplevelsen kan skilja sig stort mellan patienter, får de allra flesta samma behandling genom Levaxin, ett syntetiskt sköldkörtelhormon (T4).
Vårdlösa patienter
– Studier visar dock att en individanpassad behandling som inkluderar även andra hormoner än bara T4 kan ge dubbelt så bra symptomlindring, säger Emese Gerentsér. Idag är det dock endast 2 procent av patienterna som får en individanpassad behandling, mycket beroende på kunskapsbrist.
”Istället hamnar många patienter mellan stolarna inom sjukvården.”
Istället hamnar många patienter mellan stolarna inom sjukvården. Eftersom deras blodvärden normaliserats med standardbehandlingen anses de friska, och trots att de har kvar sina symtom får de ingen mer hjälp. De blir vårdlösa. För varje enskild person innebär det ett stort personligt lidande. 46 000 är idag för sjuka för att kunna arbeta.
– Inte bara patienter utan hela samhället skulle tjäna på en satsning på en av våra största folksjukdomar. 92 000 personer som inte blir hjälpta av sin behandling är en alltför stor siffra att strunta i, avslutar Emese Gerentsér.
