Hem » Infektionssjukdomar » Köpenhamn går före – Nu en del av Fast Track Cities-initiativet mot hiv
Sponsrad

Fast Track Cities-initiativets målsättning är att eliminera nya fall av hiv och alla dödsfall av aids till år 2030. Köpenhamn anslöt sig till initiativet 2021.
– Att bli en del av Fast-Track Cities-nätverket är som att sätta in ett SIM-kort i din mobiltelefon – en värld av nya kontakter och möjligheter öppnar sig. Fast-Track Cities är ett nätverk med mängder av kunskap och insikt och det ger en känsla av solidaritet och att sträva mot ett gemensamt mål, säger Lars Christian Østergreen, CEO, Aidsfondet kring Köpenhamnsinitiativet.

Bakom Fast Track Cities-initiativet står bland annat UNAIDS, Joint United Nations Programme on hiv/aids.

– Fast-Track Cities är en plattform för samarbetet mellan Köpenhamns stad och AIDS Foundation, som ger en gemensam utgångspunkt för hur vi pratar om och hur vi tacklar hiv i Köpenhamn. Genom FTC förbinder vi oss till varandra men vi förbinder oss också till de över 300 städer som ingår i nätverket. Och till alla som lever med hiv, säger Lars Christian Østergreen.

Flest fall i Stockholm 

För att höja ambitionsnivån för behandling av hiv skulle Sveriges storstadsregioner, såsom Köpenhamn gjort, kunna ansluta sig till Fast Track Cities-initiativet. En majoritet av personer som lever med hiv i Sverige bor idag i Stockholm och 2020 rapporterade Region Stockholm 37 procent av de nydiagnostiserade.

– Köpenhamns stad och AIDS-fonden kommer använda Fast-Track Cities som en plattform för att ytterligare bredda insatserna för att bekämpa hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Dessutom vill vi använda nätverket för att se över alla relevanta aktörer och erbjudanden i Köpenhamn för att se var och hur vi kan optimera insatserna för att nå målet, berättar Lars Christian Østergreen.

– Köpenhamn var den första staden att skriva under nya ambitiösa mål för utrotning av aids. Det är delmål fram till 2025: att 95 procent av alla smittade känner till sin status, att 95 procent av dessa är i behandling och att 95 procent av de som behandlas har så låg mängd virus att det inte kan överföras.

Det är ambitiöst, men det är Köpenhamns stad också och det ger mig hopp om att vi kan nå målen med gemensam hjälp.

Lars Christian Østergreen.
Nästa artikel
Hem » Infektionssjukdomar » Köpenhamn går före – Nu en del av Fast Track Cities-initiativet mot hiv
Sponsrad

Antibiotika som fungerar är en förutsättning för vår avancerade sjukvård idag. Folkhälsomyndigheten är en av flera myndigheter i Sverige som arbetar för att skydda och säkra effektiva antibiotika inför framtiden.

All användning av antibiotika driver utvecklingen av resistenta bakterier. Därför är det viktigt att använda antibiotika så klokt som möjligt. 

–Det har inte kommit några nya alternativ på mycket länge och dessutom är lönsamheten just nu för liten för att läkemedelsindustrin ska göra stora satsningar på att utveckla nya antibiotika. Därför behöver vi se till att den antibiotika vi har används på rätt sätt och bara när det behövs. Vi vill också bidra till att försöka säkerställa tillgången till vissa särskilt viktiga antibiotika, säger Malin Grape som är enhetschef på Folkhälsomyndigheten. 

Myndigheten jobbar bland annat med ett utvärdera ersättningsmodeller för att främja tillgång till antibiotika som redan finns. Dessutom har Folkhälsomyndigheten drivit eller stöttat kliniska studier för att hitta sätt att optimera användningen av befintliga antibiotika.

Kontroll på utvecklingen

Ett centralt uppdrag för Folkhälsomyndigheten är att hålla en löpande övervakning av både utvecklingen av resistens, vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförsäljningen i Sverige. 

–Vi kan se om det sticker iväg någonstans. Helt enkelt göra verksamheterna i vården uppmärksamma på hur läget ser ut och vad som eventuellt behöver åtgärdas, säger Malin Grape. 

Vården måste jobba förebyggande

Kunskapsstöd, att stödja vården i valet av rätt antibiotika och följsamhet till hygienrutiner är något som Folkhälsomyndigheten också bidrar med.

–Det innebär till exempel att vi tillsammans med Läkemedelsverket och Strama hjälper läkare på vårdcentraler med rekommendationer om antibiotika behövs och i så fall vilken sorts antibiotika som är bäst vid olika infektioner. Vi tar också fram verktyg och stöd för det förebyggande arbetet. Vård och omsorg är miljöer där det finns många patienter som är känsliga för infektioner.  Därför krävs ett noggrant arbete inom vården med att följa hygienriktlinjer och andra förebyggande åtgärder mot smittspridning och vårdrelaterade infektioner.

Samarbete mellan 26 myndigheter och organisationer

Resistens kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Myndigheten leder därför tillsammans med Jordbruksverket ett regelbundet samarbete mellan 26 myndigheter och organisationer för ett samordnat nationellt arbete och för en ökad medvetenhet om antibiotikaresistens i hela samhället. Det är ett systematiskt arbete som är baserat i Regeringens strategi mot antibiotikaresistens. 

Om vi inte bromsar utvecklingen kan vanliga sjukdomar, som lunginflammation, bli omöjliga att bota.

Malin Grape

– Modern avancerad sjukvård kan inte drivas utan tillgång till fungerande antibiotika. Det går inte att stoppa spridningen av resistenta bakterier helt men den går att bromsa. För att lyckas behöver vi alla arbeta tillsammans och på ett strukturerat sätt, säger Malin Grape. 

I slutet av året kommer Folkhälsomyndighetens och de nationella myndigheternas uppdaterade nationella handlingsplan som de jobbar utifrån. Samtliga 26 myndigheter och organisationer inom sjukvården, djur- och livsmedelssektorn, forskningen och den yttre miljön står också tillsammans bakom informationsinsatsen Skydda antibiotikan som lyfter fram hur vi alla kan bidra till att hejda antibiotikaresistensen genom vårt agerande i vardagen. 

Större medvetenhet efter pandemin

Resistenta bakterier bryr sig inte om nationsgränser. Folkhälsomyndigheten deltar därför också i internationella samarbeten.

–Det senaste året har verkligen visat att vi lever i en global värld. Pandemin gjorde att medvetenheten om denna typ av hälsohot blev betydligt större. Förhoppningsvis kan det bidra till att världens länder tar viktiga och nödvändiga steg för att kraftsamla mot antibiotikaresistens och i det arbetet har Sverige en viktig roll som ett föregångsland. 

Nästa artikel