Hem » Infektionssjukdomar » God kontroll av infektionssjukdomar: En förutsättning för samhällets utveckling
Infektionssjukdomar

God kontroll av infektionssjukdomar: En förutsättning för samhällets utveckling

Karin Tegmark Wisell, Generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Foto: Folkhälsomyndigheten
Karin Tegmark Wisell, Generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Foto: Folkhälsomyndigheten
Karin Tegmark Wisell, Generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Foto: Folkhälsomyndigheten

God hälsa är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling. Det är avstampet i mål 3 i Agenda 2030. 

En god hälsa i hela befolkningen kräver ett långsiktigt strategiskt arbete inom flera områden. Det är inget som någon regering, myndighet eller sjukvård kan åstadkomma på egen hand, eller vi själva som individer.

I stora delar av världen är infektionssjukdomar ett av de dominerande hälsohoten. Så var det även i Sverige förr, när sjukdomar som smittkoppor, kolera och tuberkulos skördade många liv. Tack vare goda levnadsförhållanden med tillgång till bland annat rent vatten, antibiotika, sjukvård och vårt allmänna vaccinationsprogram för barn kan vi nu ägna kraft och resurser också åt hälsofrågorna i vid bemärkelse. Det har också blivit en nödvändig konsekvens av en ökande medellivslängd, och när infektionssjukdomar kan hållas i schack får vi förutsättningar att arbeta med det viktiga arbetet att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Sjukdom drabbar oss inte jämlikt, inte heller infektionssjukdomar. Risken att insjukna med olika infektioner varierar med utbildningsnivå, även i Sverige, sett till befolkningen i stort. Det har blivit tydligt inte minst under pandemin. Personer i grupper som har sämre förutsättningar att följa råd och rekommendationer – som att exempelvis hålla avstånd till andra – har drabbats hårdast av covid-19.

Medellivslängden i Sverige följer utbildningsnivån, på grund av skillnader i förutsättningar till en god hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Detta är ett faktum, men inte någon naturlag.

Med hjälp av samarbete och tidiga, långsiktiga och strategiska insatser går det att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen. Detta är också målet för den svenska folkhälsopolitiken.

Om vi tänker oss ett samhälle där vaccin skyddar oss mot de sjukdomar som annars skulle drabba oss, ett samhälle där antibiotika fungerar för att behandla livshotande bakterieinfektioner och möjliggör avancerad hälso- och sjukvård, ett samhälle där alla har goda förutsättningar att klara sig från både infektionssjukdomar och andra sjukdomar som är möjliga att förebygga. Då får vi ett samhälle med goda möjligheter att fortsätta att göra framsteg inom alla de områden som är viktiga, som exempelvis utbildning, sysselsättning, tillväxt, hälso- och sjukvård och klimatanpassning.

Vi skapar också ett motståndskraftigt samhälle som har en god förmåga att motstå hälsohot som pandemier. En god hälsa i hela befolkningen skapar förutsättningar för samhällets vidare utveckling.

Nästa artikel