Hem » Infektionssjukdomar » God kontroll av infektionssjukdomar: En förutsättning för samhällets utveckling
Infektionssjukdomar

God kontroll av infektionssjukdomar: En förutsättning för samhällets utveckling

Karin Tegmark Wisell, Generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Foto: Folkhälsomyndigheten
Karin Tegmark Wisell, Generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Foto: Folkhälsomyndigheten
Karin Tegmark Wisell, Generaldirektör Folkhälsomyndigheten. Foto: Folkhälsomyndigheten

God hälsa är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling. Det är avstampet i mål 3 i Agenda 2030. 

En god hälsa i hela befolkningen kräver ett långsiktigt strategiskt arbete inom flera områden. Det är inget som någon regering, myndighet eller sjukvård kan åstadkomma på egen hand, eller vi själva som individer.

I stora delar av världen är infektionssjukdomar ett av de dominerande hälsohoten. Så var det även i Sverige förr, när sjukdomar som smittkoppor, kolera och tuberkulos skördade många liv. Tack vare goda levnadsförhållanden med tillgång till bland annat rent vatten, antibiotika, sjukvård och vårt allmänna vaccinationsprogram för barn kan vi nu ägna kraft och resurser också åt hälsofrågorna i vid bemärkelse. Det har också blivit en nödvändig konsekvens av en ökande medellivslängd, och när infektionssjukdomar kan hållas i schack får vi förutsättningar att arbeta med det viktiga arbetet att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Sjukdom drabbar oss inte jämlikt, inte heller infektionssjukdomar. Risken att insjukna med olika infektioner varierar med utbildningsnivå, även i Sverige, sett till befolkningen i stort. Det har blivit tydligt inte minst under pandemin. Personer i grupper som har sämre förutsättningar att följa råd och rekommendationer – som att exempelvis hålla avstånd till andra – har drabbats hårdast av covid-19.

Medellivslängden i Sverige följer utbildningsnivån, på grund av skillnader i förutsättningar till en god hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Detta är ett faktum, men inte någon naturlag.

Med hjälp av samarbete och tidiga, långsiktiga och strategiska insatser går det att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen. Detta är också målet för den svenska folkhälsopolitiken.

Om vi tänker oss ett samhälle där vaccin skyddar oss mot de sjukdomar som annars skulle drabba oss, ett samhälle där antibiotika fungerar för att behandla livshotande bakterieinfektioner och möjliggör avancerad hälso- och sjukvård, ett samhälle där alla har goda förutsättningar att klara sig från både infektionssjukdomar och andra sjukdomar som är möjliga att förebygga. Då får vi ett samhälle med goda möjligheter att fortsätta att göra framsteg inom alla de områden som är viktiga, som exempelvis utbildning, sysselsättning, tillväxt, hälso- och sjukvård och klimatanpassning.

Vi skapar också ett motståndskraftigt samhälle som har en god förmåga att motstå hälsohot som pandemier. En god hälsa i hela befolkningen skapar förutsättningar för samhällets vidare utveckling.

Nästa artikel
Hem » Infektionssjukdomar » God kontroll av infektionssjukdomar: En förutsättning för samhällets utveckling
Sponsrad

Hållbar hälsa för personer med hiv – en utmaning när Sverige sänker garden

Sverige har historiskt varit i framkant av hivbehandling, men människor som idag lever med hiv kämpar fortfarande med svåra utmaningar.
–Vi behöver bli ännu bättre på att förebygga hiv, våga se nya överföringsvägar, sänka tröskeln för att testa, behandla effektivt och slutligen ge personer som lever med hiv ett hälsosamt åldrande, säger Anette Hommelgaard, medicinskt ansvarig för Gilead Sciences i Norden.

NAIDS är FN:s samlade program mot hiv och aids, vars uppgift är att stärka och stödja det globala arbetet mot hiv och aids. Sverige var det första landet att nå UNAIDS 90-90-90-mål: 90 procent av personer som lever med hiv ska vara diagnostiserade, 90 procent av dessa ska behandlas med hivläkemedel och 90 procent av de som behandlas ska ha icke mätbara virusnivåer.

–Människor som lever med hiv kämpar fortfarande med svåra utmaningar. I takt med att nya läkemedel har möjliggjort ett långt liv för personer som lever med hiv har nya utmaningar dykt upp, bland annat i form av en åldrande grupp som drabbas av följdsjukdomar och samsjuklighet, konstaterar Clemens Schödl VD Gilead Sciences i Norden.

Clemens Schödl

VD, Gilead Sciences i Norden

Foto: Gilead/Feelimage 202

Sverige kan missa målet

Drygt 8 000 personer i Sverige är diagnostiserade med hiv. 98 procent av dessa får antiviral behandling och majoriteten har icke-mätbara virusnivåer. Samtidigt har uppskattningsvis 10 procent av svenskar med hiv inte fått diagnos och därmed inte heller behandling. Oupptäckt hiv innebär att viruset kan föras vidare.

–Sverige har på senare år sänkt garden och vi riskerar att inte nå målet att eliminera hiv och aids till 2030, vilket är en del av FN:s globala mål för hållbar utveckling, fortsätter Anette Hommelgaard.

Anette Hommelgaard

Medicinskt ansvarig för Gilead Sciences i Norden

Foto: Privat

Hiv ökar risken för följdsjukdomar

Personer som har hiv drabbas i högre utsträckning av exempelvis njursjukdom, hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, osteoporos (benskörhet) och depression jämfört med de som inte har sjukdomen. I Sverige är närmare hälften av personer som lever med hiv 50 år eller äldre. Med högre ålder följer ökad risk för följdsjukdomar och samsjuklighet.

–Blickar vi framåt kommer åtta av tio som lever med hiv att ha minst en följdsjukdom eller samsjuklighet år 2030. Det är en utmaning för sjukvården. Jag är stolt över att vara en del av Gilead. Den främsta drivkraften för oss är att upptäcka, utveckla och leverera innovativa terapier för människor med livshotande sjukdomar – med andra ord, vi skapar möjligheter, säger Clemens Schödl, VD Gilead Sciences i Norden.

Om Hiv

  • 8 267 personer i Sverige är diagnostiserade
    med hiv.
  • Uppskattningsvis har 10 procent av personer som lever med hiv inte fått sin hivdiagnos.
  • Hiv är ett virus som kan överföras via exempelvis sex. När immunförsvaret försvagats av en hivinfektion kan det leda till andra sjukdomar och detta tillstånd brukar kallas för aids.
  • Det finns inget botemedel, men mediciner som bromsar upp sjukdomen.
  • Sverige var det första landet att nå UNAIDS (FN:s samlade program mot hiv/aids) 90-90-90-mål: 90 procent av personer som lever med hiv ska vara diagnostiserade, 90 procent av dessa ska behandlas med hivläkemedel och 90 procent av dessa ska ha icke mätbar virusnivå.
  • Ett av FN:s Globala Mål för Hållbar Utveckling är att eliminera hiv/aids till 2030.
Nästa artikel