Hem » Hjärnan och nervsystemet » Nya framsteg ger hopp för Alzheimerpatienter
Hjärnan och nervsystemet

Nya framsteg ger hopp för Alzheimerpatienter

Elder care
Elder care
Bildkälla: Pexels

– Det finns hopp för Alzheimerpatienter och deras anhöriga, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Han och hans forskargrupp har utvecklat en läkemedelskandidat som kan vara lösningen på Alzheimers sjukdom.

Befolkningen i Sverige blir allt äldre och i takt med det insjuknar allt fler i demenssjukdomar. Idag lider 160 000 svenskar av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom står för 60 till 70 procent.

Över hela världen lever minst 50 miljoner människor med Alzheimers sjukdom eller annan demens. Det innebär att var tredje sekund utvecklar någon i världen demens. Konsekvenserna för den drabbade, familjen och samhället är enorma. Idag saknas effektiva behandlingar som kan motverka eller bota Alzheimer.

Större förståelse för sjukdomens biologi

Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Plack bildas i hjärnan som består av proteinet amyloid-beta, ett ämne som också förekommer i friska hjärnor.

Tau och amyloid-beta är två proteiner som ansamlas i takt med att sjukdomen fortskrider. Ansamlingen av tau går snabbare i patienter som redan har en sjuklig koncentration av amyloid-beta, och hur fort ansamlingen går kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen.

Lars Lannfelt fann vid slutet av 1990-talet den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen ger upphov till skadliga former av proteinet amyloid-beta, som spelar en central roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Lars valde att inrikta behandlingen mot de skadliga formerna, som kallas protofibriller, då de är giftigt och skadligt för hjärnan.

Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt

Professor i geriatrik, Uppsala universitet.

Foto: Privat

Den första stora läkemedelsprövningen

En antikropp mot protofibriller, kallad lecanemab (BAN2401), har sedan 2013 prövats på 856 patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede i en klinisk fas 2-studie. Efter 18 månaders behandling var det mest slående resultatet att placken försvunnit ur hjärnan på 93 procent av patienterna på högsta dosen och en minskning i patienternas försämring.

Det ser verkligen lovande ut och vi kan se en förändring i sjukdomsprocessen.

– Nivåerna av tau minskade, vilket pekar på att lecanemab på ett positivt sätt ingriper mot de faktorer som leder till att nervceller dör. På sikt ser vi också att vi kan komma att kunna diagnostisera sjukdomen tidigare med ett enkelt blodprov, vilket gör att vi kan sätta in en effektiv behandling i tid.

För anhöriga innebär det också en möjlighet att testa om man befinner sig i riskzonen för att utveckla sjukdomen. Framförallt innebär det ett bättre liv för Alzheimerpatienter där vi kan bromsa förloppet kraftigt, menar Lars.

Med studiernas framgång och de få biverkningarna så finns det förhoppningar om ett godkänt läkemedel i Europa inom några år.

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Nya framsteg ger hopp för Alzheimerpatienter
Hjärnan och nervsystemet

Vardagsträning efter stroke är viktig men ersätter inte rehabilitering

Sverige har en akutvård vid stroke som är i världsklass tack vare kunnig och engagerad personal som jobbar i stroketeam, nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för utvärdering. Men det är efter den akuta behandlingen som en ny fas startar. För många strokeöverlevare innebär konsekvenserna efter stroken ett helt annat liv än innan. Det är en utmaning att få tillbaka sina förmågor där egenträning tillsammans med rehabilitering utgör två viktiga faktorer. Många av de som har haft en stroke vittnar om att det är deras egen motivation och drivkraft, att aldrig sluta träna, som ger resultat. Man blir aldrig ”färdig rehabiliterad”, utan det är livslångt arbete med kontinuerlig träning och återkommande rehabilitering.

Även om vi i STROKE-Riksförbundet, på strokedagen, lyfter vikten av egenträning kan samhället aldrig lämna över ansvaret till strokeöverlevaren. Det är viktigt att skilja på vad man kan träna själv, ofta i en strokeförening och professionens oerhört viktiga roll.

Tillgången till rehabilitering är dock ojämlik. I vissa regioner erbjuds man rehabilitering medan tillgången i andra regioner är minimal. All forskning visar att med rätt rehabilitering kan förlorade förmågor återfås och funktionsnedsättningar minska. En självklar vinst för den enskilde och även för samhället genom minskat beroende av anhöriga, vård och omsorg. Vi i STROKE-Riksförbundet kräver att rehabiliteringen ska vara individuellt behovsanpassad och återkommande.

Coronapandemin har förvärrat bristen på rehabiliteringen. Inplanerad rehabilitering har blivit inställd och många strokeöverlevare har inte vågat delta då de tillhör riskgrupp. Pandemin har dessutom ökat behovet av rehabilitering då många av de som drabbats av Covid-19 behöver liknande rehabilitering som strokeöverlevarna.

STROKE-Riksförbundet är mycket
oroade över att strokeöverlevarna kommer att få stå tillbaka för de som har haft covid-19. Vi kan aldrig acceptera att svaga grupper ställs emot varandra. Därför är det särskilt viktigt att regionerna bygger ut rehabiliteringen så att strokeöverlevarna inte behöver konkurrera med de som har haft covid-19.

Kjell Holm

Kjell Holm

Verksamhetschef, STROKE-Riksförbundet

Foto: Max Green Ekelind

Nästa artikel