– Det finns hopp för Alzheimerpatienter och deras anhöriga, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Han och hans forskargrupp har utvecklat en läkemedelskandidat som kan vara lösningen på Alzheimers sjukdom.
Befolkningen i Sverige blir allt äldre och i takt med det insjuknar allt fler i demenssjukdomar. Idag lider 160 000 svenskar av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom står för 60 till 70 procent.
Över hela världen lever minst 50 miljoner människor med Alzheimers sjukdom eller annan demens. Det innebär att var tredje sekund utvecklar någon i världen demens. Konsekvenserna för den drabbade, familjen och samhället är enorma. Idag saknas effektiva behandlingar som kan motverka eller bota Alzheimer.
Större förståelse för sjukdomens biologi
Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Plack bildas i hjärnan som består av proteinet amyloid-beta, ett ämne som också förekommer i friska hjärnor.
Tau och amyloid-beta är två proteiner som ansamlas i takt med att sjukdomen fortskrider. Ansamlingen av tau går snabbare i patienter som redan har en sjuklig koncentration av amyloid-beta, och hur fort ansamlingen går kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen.
Lars Lannfelt fann vid slutet av 1990-talet den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen ger upphov till skadliga former av proteinet amyloid-beta, som spelar en central roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Lars valde att inrikta behandlingen mot de skadliga formerna, som kallas protofibriller, då de är giftigt och skadligt för hjärnan.
Lars Lannfelt
Professor i geriatrik, Uppsala universitet.
Foto: Privat
Den första stora läkemedelsprövningen
En antikropp mot protofibriller, kallad lecanemab (BAN2401), har sedan 2013 prövats på 856 patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede i en klinisk fas 2-studie. Efter 18 månaders behandling var det mest slående resultatet att placken försvunnit ur hjärnan på 93 procent av patienterna på högsta dosen och en minskning i patienternas försämring.
Det ser verkligen lovande ut och vi kan se en förändring i sjukdomsprocessen.
– Nivåerna av tau minskade, vilket pekar på att lecanemab på ett positivt sätt ingriper mot de faktorer som leder till att nervceller dör. På sikt ser vi också att vi kan komma att kunna diagnostisera sjukdomen tidigare med ett enkelt blodprov, vilket gör att vi kan sätta in en effektiv behandling i tid.
För anhöriga innebär det också en möjlighet att testa om man befinner sig i riskzonen för att utveckla sjukdomen. Framförallt innebär det ett bättre liv för Alzheimerpatienter där vi kan bromsa förloppet kraftigt, menar Lars.
Med studiernas framgång och de få biverkningarna så finns det förhoppningar om ett godkänt läkemedel i Europa inom några år.