Hem » Hjärnan och nervsystemet » Bättre forskning inom stroke
Hjärnan och nervsystemet

Bättre forskning inom stroke

Bildkälla: Shutterstock

Det finns ett stort medicinskt behov hos patienter med neurologiska sjukdomar och stroke idag. Lif är en av de organisationer som vill se bättre strukturer i vården. 

För läkemedelsbranschen har det länge funnits ett stort intresse att komma åt både neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Båda delarna hör till centrala nervsystemets sjukdomar, menar Dag Larsson på Lif (branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen).

– Många, men långt ifrån alla neurologiska sjukdomar har väldigt bra behandlingsmetoder idag. Om vi till exempel tittar på MS så har du i dag mycket större chans att både skjuta upp skoven och bromsa sjukdomsförloppet.

Dag Larsson

Dag Larsson

Senior Policy Manager LIF

Foto: Gunilla Lundström

Stroke kan i stor utsträckning förebyggas

När det gäller stroke så har forskningen kommit långt även där. Bra blodtryckskontroll, behandling av blodfetter och proppförebyggande vid förmaksflimmer minskar tillsammans antalet strokefall. Vid förmaksflimmer finns risken att det bildas proppar i hjärtats förmak.

– Förmaksflimmer kan medföra att blodet levrar sig, att proppen lossnar och stoppar blodflödet i hjärnan. Hjärnan behöver kontinuerlig syre- och energitillförsel för att inte skadas. Det går dock att behandla förmaksflimmer bättre idag, med mindre risk för både blödningar och proppar. I framtiden kommer vi dessutom kunna screena förmaksflimmer så behandling kan sättas in i ett tidigt skede, säger Dag Larsson.

Tätt samarbete

För att vårdsamverkan inom neurologiska sjukdomar ska fungera optimalt så behövs en väl fungerande akutsjukvård och rätt omhändertagande av patienterna, menar Dag Larsson.

– Det är mycket upp till primärvården att ha en allmän beredskap och uppsikt om en patient har drabbats av strokes tidigare. Vi behöver samlade vårdkedjor, fungerande strukturer i vården och använda de verktyg vi har. Sedan handlar det mycket om bra vårdprocesser, bra läkemedelsbehandling och tillgång till medicinteknik. Alla innovationer och åtgärder ger tillsammans bättre samlat resultat.

Rehab hemma

Rehabilitering av strokepatienter och människor med neurologiska sjukdomar är också en viktig del. Även här finns utmaningar när det kommer till kapacitet i vården, menar Dag Larsson.

– I dag vet vi att hjärnans celler kan återskapas och att det kan understödjas med hjälp av exempelvis aktiv rehabilitering. Det finns också fascinerande forskning med Virtual reality-glasögon och skalbara lösningar för rehab i patientens vardag. Fler kan behandlas och färre hamnar på särskilt boende.

Summan är att du får färre strokefall och dessutom mindre sjukdomsbörda hos de som drabbas. Det innebär också en stor samhällsvinst, framför allt i den kommunala sektorn.

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Bättre forskning inom stroke
Hjärnan och nervsystemet

Vardagsträning efter stroke är viktig men ersätter inte rehabilitering

Sverige har en akutvård vid stroke som är i världsklass tack vare kunnig och engagerad personal som jobbar i stroketeam, nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för utvärdering. Men det är efter den akuta behandlingen som en ny fas startar. För många strokeöverlevare innebär konsekvenserna efter stroken ett helt annat liv än innan. Det är en utmaning att få tillbaka sina förmågor där egenträning tillsammans med rehabilitering utgör två viktiga faktorer. Många av de som har haft en stroke vittnar om att det är deras egen motivation och drivkraft, att aldrig sluta träna, som ger resultat. Man blir aldrig ”färdig rehabiliterad”, utan det är livslångt arbete med kontinuerlig träning och återkommande rehabilitering.

Även om vi i STROKE-Riksförbundet, på strokedagen, lyfter vikten av egenträning kan samhället aldrig lämna över ansvaret till strokeöverlevaren. Det är viktigt att skilja på vad man kan träna själv, ofta i en strokeförening och professionens oerhört viktiga roll.

Tillgången till rehabilitering är dock ojämlik. I vissa regioner erbjuds man rehabilitering medan tillgången i andra regioner är minimal. All forskning visar att med rätt rehabilitering kan förlorade förmågor återfås och funktionsnedsättningar minska. En självklar vinst för den enskilde och även för samhället genom minskat beroende av anhöriga, vård och omsorg. Vi i STROKE-Riksförbundet kräver att rehabiliteringen ska vara individuellt behovsanpassad och återkommande.

Coronapandemin har förvärrat bristen på rehabiliteringen. Inplanerad rehabilitering har blivit inställd och många strokeöverlevare har inte vågat delta då de tillhör riskgrupp. Pandemin har dessutom ökat behovet av rehabilitering då många av de som drabbats av Covid-19 behöver liknande rehabilitering som strokeöverlevarna.

STROKE-Riksförbundet är mycket
oroade över att strokeöverlevarna kommer att få stå tillbaka för de som har haft covid-19. Vi kan aldrig acceptera att svaga grupper ställs emot varandra. Därför är det särskilt viktigt att regionerna bygger ut rehabiliteringen så att strokeöverlevarna inte behöver konkurrera med de som har haft covid-19.

Kjell Holm

Kjell Holm

Verksamhetschef, STROKE-Riksförbundet

Foto: Max Green Ekelind

Nästa artikel