Hem » Hjärnan och nervsystemet » Lenas tillvaro förändrades helt när hon diagnostiserades med kronisk migrän
Hjärnan och nervsystemet

Lenas tillvaro förändrades helt när hon diagnostiserades med kronisk migrän

Lena Eneberg
Lena Eneberg
Lena Eneberg. Foto: Privat

När Lena Eneberg diagnostiserades med kronisk migrän för fyra år sedan förändrades hennes liv fullständigt. Hon har numera migrän i princip varje dag och har tvingats anpassa hela sitt liv utifrån migränsjukdomen. Med rätt medicinering och avlastning från omgivningen känns hennes tillvaro lite lättare.

– Jag tog först kontakt med vårdcentralen men remitterades efter ett halvår vidare till en neurolog som skrev ut olika typer av läkemedel till mig, säger Lena Eneberg.

Kronisk migrän innebär att man har minst 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta ska vara migrän. När en migränattack är på gång blir Lena Eneberg ibland lättretlig och på dåligt humör. Därefter kommer migränattacken, som ofta innebär långvarig, intensiv och ihållande smärta som förstärks av alla sinnesintryck såsom ljud, ljus, dofter och rörelse. Då behöver Lena ofta isolera sig i ett mörkt rum under en period. När migränattacken klingat av är hon ofta matt och har en känsla av att vara mörbultad i hela kroppen. För Lenas del har migränen även gett en del kognitiva symtom.

Stöttande man betyder mycket

Även om hon fortfarande påverkas starkt av sin migrän har läkemedlen gjort att hon återfått lite av den livskvalitet hon förlorade när hon diagnostiserades med kronisk migrän, vilket gör jättestor skillnad både för henne och hennes familj.

– Numera är jag konstant känslig för höga ljud, starka dofter och ljus, vilket gör att jag behöver planera min tillvaro utifrån det. Det innebär förstås att det är mycket jag inte kan göra, men jag försöker vara tacksam för det jag har och leva i nuet. Min man är otroligt stöttande och förstående, vilket hjälper mig väldigt mycket, säger hon.

Vänta inte med att söka läkarhjälp

– Mitt råd till andra med migrän är att inte vänta med att kontakta en vårdcentral. Jag vill också rekommendera andra med migrän att söka sig till en neurolog om de upplever att de inte blir lyssnade på eller får rätt hjälp på vårdcentralen, säger Lena Eneberg.

Sedan hon fick kronisk migrän har Lena Eneberg successivt blivit bättre på att acceptera sin sjukdom och de begränsningar den medför. Hennes uppmaning till andra i samma situation är att inte vara alltför hård mot sig själv.

Sträva efter att acceptera dina begränsningar och våga be dina närstående om hjälp och stöd när det behövs. Vi har exempelvis flyttat för att komma närmare min mans föräldrar, vilket underlättade vardagen mycket för mig, säger hon.

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Lenas tillvaro förändrades helt när hon diagnostiserades med kronisk migrän
Hjärnan och nervsystemet

Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar

Våra hjärnors komplexitet fascinerar! Detta fantastiska organ gör det möjligt för oss att uppleva världen, att tänka, känna, minnas, lösa problem och lära oss nya saker. Hjärnan och nervsystemet styr i princip allt som händer i våra kroppar och är en förutsättning för liv som inte kan ersättas. När hjärnan och nervsystemet drabbas av sjukdom eller skada, en neurologisk diagnos, påverkas därför de viktigaste livsfunktionerna. Detta kan medföra stora konsekvenser för både den drabbade och de närstående runt omkring.

Neurologiska diagnoser och symtom är därför ett mycket angeläget ämne som angår oss alla. De är förenade med stora samhällskostnader och har livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, en skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar nervsystemet.

God livskvalitet trots neurologisk diagnos

Neurologin har historiskt sett länge varit en mycket liten specialitet och för bara 60–70 år sedan, ansågs de kroniskt invalidiserande diagnoserna olämpliga att sprida kunskap eller tala om. De flesta vårdades hemma eller på institution. Men idag kan livskvalité och ett gott liv uppnås, trots en svår neurologisk diagnos. Framgångsrik forskning och ny kunskap har medfört att allt fler tillstånd nu kan behandlas. En otroligt glädjande utveckling, som samtidigt också ställer allt högre krav på vårt samhälle.

Neurologer och neuroteam saknas

Neuroförbundets årliga Neurorapporter visar på vikten av tidig diagnos, möjlighet att få rätt behandling, multiprofessionella neuroteam och tillgång till rehabilitering. Sverige behöver också utbilda fler neurologer och annan neuroprofession och skapa multiprofessionella neuroteam på många fler orter. Det behövs också en rejält ökad satsning på neurologisk forskning för att kunna behandla ännu fler och möta framtidens möjligheter och utmaningar.

Alldeles för lång väntan på rätt diagnos

I våra Neurorapporter konstaterar vi också att väntetiden på att få en rätt ställd neurologisk diagnos, är alldeles för lång för många. Vi ser att postnumret spelar en avgörande roll för vilken vård och rehabilitering du kan få. Den pågående Coronapandemin har dessutom medfört, att den redan tidigare problematiken med ojämlik hälso- och sjukvård har förvärrats. Under året har det byggts upp en vård- och rehabiliteringsskuld, som riskerar att bli permanent om det inte omedelbart vidtas kraftfulla åtgärder.

Öka forskningsanslag och neuroutbildning

För att komma till rätta med bristerna, krävs nu en rejäl nationell satsning på kunskapsutveckling och behandling av hjärnans och nervsystemets skador och sjukdomar. Forskningsanslagen måste öka och fler neurospecialister utbildas. En sådan utveckling tjänar vi alla på!

Nästa artikel