Hem » Hjärnan och nervsystemet » Hjärnskakning, inte så ”bara”
Hjärnan och nervsystemet

Hjärnskakning, inte så ”bara”

Daniel Amir, hjärnkraft
Daniel Amir, hjärnkraft
Daniel Amir, projektledare för Hjärnskakningsguiden.se på Hjärnskadeförbundet, Hjärnkraft. Foto: IBM Svenska AB

Daniel Amir var en idéskapande, initiativrik och aktiv fotbollskille vars liv förändrades en junidag 2018 när han fick en hjärnskakning under en fotbollsmatch. Huvudvärk, en ihållande hjärntrötthet samt yrsel har varit närvarande i Daniels liv sedan den dagen. Nu startar han Hjärnskakningsguiden för att kunna hjälpa andra i liknande situation.

– Först fick jag motspelarens armbåge i huvudet, sedan föll jag ihop och landade illa på skallen. När jag var på väg upp landade spelaren på mitt huvud, berättar Daniel.

Efter olyckan kände han sig yr och omtöcknad men spelade ändå klart matchen.

När han kom hem började huvudvärken sakta smyga sig på. Han sökte sig till vårdcentralen, där konstaterade läkaren hjärnskakning och ordinerade vila, ”så blir det bra och ta sedan värktabletter vid behov.” Daniel arbetade vidare heltid med hjälp av värktabletter, men undvek träning och ansträngande sociala aktiviteter i några veckor.

När symptomen lättade försökte han sig på både träning och fest, vilket försatte honom i en sämre situation än den han började med. Det tog honom flera månader av svår huvudvärk och en förlamande trötthet innan problemen sakta avtog.

Frisk och redo åkte han iväg på en efterlängtad långresa till Indien. Här drabbades han av nästa smäll mot huvudet när han olyckligt slog huvudet hårt i en låg dörrkarm av sten. Efter den andra hjärnskakningen på kort tid förvärrades Daniels problem.

Allt roligt blir plötsligt även jobbigt

Idag lider Daniel kontinuerligt av bland annat hjärntrötthet, huvudvärk, yrsel, overklighetskänslor, sömnsvårigheter samt ljud- och ljuskänslighet. Det blir viktigt att planera vardagen minutiöst för att inte hamna i en situation av förvärrade besvär.

Allting kan bli jobbigt om jag gör för mycket. Det blir hela tiden ett bollande av vad jag bör göra för att hitta rätt balans i livet. Besvären varierar, men försvinner aldrig helt, säger Daniel.

Rätt verktyg för rehabilitering

Med tiden har Daniel kommit i kontakt med olika specialister samtidigt som han läst på och lärt sig mer om hjärnskakningar. Det blev startskottet för ett projekt han driver tillsammans med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft om problematik efter hjärnskakning.

Målsättningen är att långsiktigt säkerställa evidensbaserad information och multimodal rehabilitering för drabbade, både i det akuta skedet och för de med långvariga besvär. Idag är det svårt för den enskilde att nå fram till rätt vård efter en hjärnskakning och många blir både misstrodda och har svårt att få rätt hjälp.

Även om de flesta blir bättre inom några veckor, får en betydande andel problem som varar längre än så, säger Daniel.

Han har stött på många hinder, framförallt att han själv behövt söka sig fram i vårdkedjan och att det inte finns någon koordinerad vård.

– Det finns en del kompetens i Sverige, men den är utspridd och svår att få tag på som enskild patient, säger Daniel. Förutom rehabilitering av orsakerna bakom de fysiologiska symtomen är det viktigt att inte ignorera de psykologiska aspekterna där fokus på till exempel kognitiv beteendeterapi kan minska stress, ångest och depression och därmed förbättra livskvalitén.

Bli bättre än vad du är

I första delen av projektet lanseras webbplatsen Hjärnskakningsguiden med evidensbaserad information och riktlinjer kring hjärnskakningar, det akuta skedet, långvarig problematik och hjälp med att hitta rätt vård. Med projektet hoppas Daniel att mer kunskap och medvetenhet ska nå drabbade, anhöriga och vårdpersonal.

Vid kvarstående besvär efter en hjärnskakning så är det viktigt att veta att du kan bli bättre än vad du är med rätt vård och rehabilitering. Kruxet idag är att hitta rätt. Sök därför vård tidigt, negligera inte problemen men var heller inte rädd för dina symtom, säger Daniel avslutningsvis.

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Hjärnskakning, inte så ”bara”
Hjärnan och nervsystemet

Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar

Våra hjärnors komplexitet fascinerar! Detta fantastiska organ gör det möjligt för oss att uppleva världen, att tänka, känna, minnas, lösa problem och lära oss nya saker. Hjärnan och nervsystemet styr i princip allt som händer i våra kroppar och är en förutsättning för liv som inte kan ersättas. När hjärnan och nervsystemet drabbas av sjukdom eller skada, en neurologisk diagnos, påverkas därför de viktigaste livsfunktionerna. Detta kan medföra stora konsekvenser för både den drabbade och de närstående runt omkring.

Neurologiska diagnoser och symtom är därför ett mycket angeläget ämne som angår oss alla. De är förenade med stora samhällskostnader och har livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, en skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar nervsystemet.

God livskvalitet trots neurologisk diagnos

Neurologin har historiskt sett länge varit en mycket liten specialitet och för bara 60–70 år sedan, ansågs de kroniskt invalidiserande diagnoserna olämpliga att sprida kunskap eller tala om. De flesta vårdades hemma eller på institution. Men idag kan livskvalité och ett gott liv uppnås, trots en svår neurologisk diagnos. Framgångsrik forskning och ny kunskap har medfört att allt fler tillstånd nu kan behandlas. En otroligt glädjande utveckling, som samtidigt också ställer allt högre krav på vårt samhälle.

Neurologer och neuroteam saknas

Neuroförbundets årliga Neurorapporter visar på vikten av tidig diagnos, möjlighet att få rätt behandling, multiprofessionella neuroteam och tillgång till rehabilitering. Sverige behöver också utbilda fler neurologer och annan neuroprofession och skapa multiprofessionella neuroteam på många fler orter. Det behövs också en rejält ökad satsning på neurologisk forskning för att kunna behandla ännu fler och möta framtidens möjligheter och utmaningar.

Alldeles för lång väntan på rätt diagnos

I våra Neurorapporter konstaterar vi också att väntetiden på att få en rätt ställd neurologisk diagnos, är alldeles för lång för många. Vi ser att postnumret spelar en avgörande roll för vilken vård och rehabilitering du kan få. Den pågående Coronapandemin har dessutom medfört, att den redan tidigare problematiken med ojämlik hälso- och sjukvård har förvärrats. Under året har det byggts upp en vård- och rehabiliteringsskuld, som riskerar att bli permanent om det inte omedelbart vidtas kraftfulla åtgärder.

Öka forskningsanslag och neuroutbildning

För att komma till rätta med bristerna, krävs nu en rejäl nationell satsning på kunskapsutveckling och behandling av hjärnans och nervsystemets skador och sjukdomar. Forskningsanslagen måste öka och fler neurospecialister utbildas. En sådan utveckling tjänar vi alla på!

Nästa artikel