Hem » Diabetes » Diabetesformen LADA mellan typ 1 och 2
Diabetes

Diabetesformen LADA mellan typ 1 och 2

stetoskop svartvit
stetoskop svartvit
Foto: Unsplash

LADA utgör cirka tio procent av all diabetes som visar sig i vuxen ålder. LADA blev tidigare ofta felaktigt diagnostiserad som typ 2-diabetes. Idag gäller det  att hitta bästa möjliga behandling med hjälp av tidigare och pågående studier.

Diabetesformen LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult) karaktäriseras av positivitet för antikroppar mot proteinet GAD (glutamic acid decarboxylase). LADA-formen av diabetes uppträder från ålder 30 år och uppåt. Förutom positivitet för antikroppar mot GAD klassificeras LADA-patienter utifrån att de inte behöver insulinbehandling under i varje fall de första 3–6 månaderna efter diabetesdiagnosen. 

Valdemar Grill

Valdemar Grill

Senior professor på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim & sedan många år forskare kring LADA.

Foto: Privat

– LADA är en subgrupp av diabetes som upptäcktesför en del år sedan. Man har populärt kallat LADA för diabetes typ 1,5. Anledningen är att LADA delvis ter sig som ungdomsdiabetes (typ 1) och delvis som åldersdiabetes (typ2), säger Valdemar Grill, professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.

En mild form av typ 1-diabetes

Autoimmunitet är orsak till typ 1-diabetes. Det vet man bland annat genom att antikroppar, sådana som mot GAD, bildas hos patienter med typ 1 diabetes, vidare att sådana antikroppar kan skada kroppens egna insulinproducerande celler. Eftersom LADA har samma antikroppar kan diagnosen också beskrivas som en mild form av typ 1-diabetes.

Anneli diamyd

Anneli Björklund

Docent & överläkare på Karolinska Institutet samt huvudprövare för GADinLADA

Foto: Privat

– Det har visat sig att ju mer antikroppar man finner hos en LADA patient, desto mer påverkas den egna insulinproduktionen negativt. Med tiden gör det att LADA-patienter som har mycket antikroppar i blodet förlorar sin egen insulinproduktion snabbare än de med färre antikroppar och då måste ha behandling med insulin. Det är något som våra tidigare studier har visat, säger Anneli Björklund, överläkare och docent på Karolinska Institutet.

GADinLADA

Pilotstudien GADinLADA pågår just nu i Stockholm och i Trondheim. Den går i första hand ut på att testa att tillvägagångssättet (3 GAD-injektioner  i en lymfkörtel i ljumsken med en månads mellanrum) är en säker procedur, det vill säga inte ger några påtagliga biverkningar.

– Just nu är vi mitt i studien och så här långt har vi inte sett några speciella biverkningar. Vi testar förstås också om behandlingen har gynnsamma effekter på patienternas egen insulinproduktion. Men studien är så pass liten med 15 patienter, vilket innebär att resultaten bara kan vara vägledande för en eventuell större studie i framtiden, säger Valdemar Grill. 

Tanken är att om man ger dessa upprepade GAD injektioner så kan kroppen ”lära sig” att tolerera (inte reagera) mot de annars skadliga antikropparna mot GAD.

– Behandlingen påminner om den som används vid allergier där man genom att injicera sådana ämnen som en allergiker reagerar mot kan uppnå tolerans, säger Anneli Björklund.

Nästa artikel
Hem » Diabetes » Diabetesformen LADA mellan typ 1 och 2
Diabetes

Tack vare insulinpumpen är det lättare för Frida att ta över sin diabetesbehandling själv

Jag är en 16-årig tjej från Alingsås och har haft typ 1-diabetes i snart åtta år. Jag gillar att träna och vara aktiv. På sommaren blir det löpning, orientering och vattenskidor och på vintern övergår träningen till längdskidåkning i Hestra IF’s regi. Under hela året åker jag på regelbundna hoppträningar med min häst Calamity Jane.

När jag som nio-åring fick diabetes behandlades jag det första halvåret med insulinpenna och stick i fingret. Sedan fick jag äntligen insulinpump och så småningom även CGM

Mamma Mariette berättar:
– Under dessa 7 år är det så mycket vi varit med om. I början valde Frida till och med bort att äta ett äpple för att slippa ta sprutan och det gjorde så ont att se. Det var ett lyft att få insulinpump men sen fick familjen verkligen kämpa för att få CGM. Det var en tuff resa. 

rubin medical
Foto: Rubin Medical

– Men nu är det så lyxigt. Allt har bara blivit bättre och bättre. Nu använder Frida insulinpumpen Tandem t:slim X2™ och Dexcom G6. Uppdateringarna med Basal-IQ™-teknologi och nu senast Control-IQ™-teknologi har gjort att pumpen sköter sig mer och mer själv.

Frida berättar:

– Jag har haft Control-IQ-teknologi sedan september 2020 och det har varit väldigt bra.

Fridas mamma flikar in:
– Det har varit helt suveränt. Det gick fort att lära sig och pumpen är väldigt självinstruerande. Det gäller att man räknar kolhydrater, då fungerar det som bäst. 

Inneburit en jätteskillnad för hela familjen

Mamma Mariette fortsätter: –Nätterna säger jag bara, det är sådan skillnad! Det beror lite på hur Fridas blodsocker ligger när hon går och lägger sig men det är bara enstaka gånger vi får gå upp och ge extra socker om Frida har tränat mycket eller slarvat med kvällsmaten. Tack vare sömnprofilen ligger hennes blodsocker stabilt och från midnatt till morgon ligger det nu på 99% inom målområdet. Det är jättebra! 

– Control-IQ-teknologin har gjort det lättare för Frida att ta över sin diabetesbehandling själv, hon vill ju ta eget ansvar och att vi föräldrar bara finns i bakgrunden och stöttar. Man måste låta barnen bli självständiga. 

– Allt är positivt faktiskt. Och när det har varit frågor så har Rubin Medical varit väldigt hjälpsamma med support och snabba leveranser

– Andra bra saker att nämna är att Dexcom G6 har blivit mycket mindre och att man slipper kalibrera. Den är enklare att sätta på och håller i tio dagar. Det är toppen! Och pumpen är lätt att arbeta med, den är smidig och enkel och har touch screen. Färgområdena, pilarna och varningarna är också väldigt tydliga.

Aktivitetslägret Sockertoppen har gett nya vänner

När Frida var tio år såg hennes mamma en annons för Sockertoppens aktivitets-
läger för barn med diabetes och anmälde Frida direkt. Sedan dess har Frida varit med på flera av Sockertoppens läger och aktiviteter. Eldsjälen i Sockertoppen är skidåkaren Robin Bryntesson, som själv har typ-1 diabetes. Efter en framgångsrik skidkarriär startade han aktivitetslägret 2011 och sedan dess har det vuxit och blir mer populärt för varje år.

– På Sockertoppens läger händer alltid roliga saker, berättar Frida. Vi får prova på olika aktiviteter som till exempel rullskidor och det anordnas små tävlingar och utmaningar som är väldigt kul. Det är också roligt att träffa andra i samma situation.

Jag har fått flera nära vänner genom lägret.

Nästa artikel