Hem » Barnhälsa » Måns Möller kämpar för att inkludera barn och unga med NPF i föreningslivet
Barnhälsa

Måns Möller kämpar för att inkludera barn och unga med NPF i föreningslivet

Måns
Måns
Foto: Viggo Foundation

Komikern Måns Möller brinner för att barn och unga med NPF ska erbjudas samma tillgång till föreningsliv och folkhälsa som andra barn. För sex år sedan startade han Viggo Foundation, en stiftelse vars vision är att så många idrottsföreningar som möjligt runtom i Sverige ska ha en sektion för barn och unga med NPF diagnoser. Sedan dess har mycket hänt, men många barn och unga med NPF har fortfarande ingen självklar plats i föreningslivet.

Alla barn mår bra av fysisk aktivitet, men barn med NPF har ett ännu större behov av att få syresatt blod till hjärnan. Trots att fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet är så många utesluts många barn och ungdomar med NPF-diagnoser från föreningslivet eftersom de ofta utesluts från att träna med normalfungerande barn. Barn och unga med NPF har alltså ett stort behov av organiserad fysisk aktivitet, men tillgången är mycket begränsad.

Jag började engagera mig i den här frågan och startade Viggo Foundation eftersom min son Viggo, som diagnostiserats med autism,
hade svårt att hitta organiserade idrottsaktiviteter som han kunde delta i.

– Numera tränar Viggo såväl löpning som innebandy och skidåkning i olika lag för barn och unga med NPF-diagnoser. Min drivkraft är att hjälpa fler barn och unga med NPF att kunna ta del av den möjligheten, säger Måns Möller.

Samlade in pengar genom att köra tio Vasalopp på tio dagar

Ett sätt för Måns att samla in pengar till Viggo Foundation och att få fler att få upp ögonen för frågan är att cykla tvärs över jordklotet tillsammans med sin träningskompis och coach Christer Skog. Måns och Christer har redan avverkat drygt 2000 mil på cykelsadeln med syftet att samla in pengar Viggo Foundation. Måns och Christer har bland annat cyklat tvärs över hela USA samt från Stockholm till Grekland och genom Ryssland. Näst på tur står en etapp från Sibirien till Mongoliets huvudstad Ulan Bator.

När Coronapandemin kom satte den stopp för vår cykling runtom i världen. Då kom vi på idén att i stället genomföra tio Vasalopp på tio dagar, vilket innebär totalt 90 mil på skidor.

– Jag hade åkt Vasaloppet en gång tidigare och var då bland de sista som tog sig i mål, men med hjälp av intensiv träning som inleddes redan i oktober förberedde jag mig inför den här stora utmaningen.

Det var inte många som trodde att vi skulle klara av det, men mitt mål, att samla in pengar till Viggo Foundations sommarläger, hjälpte mig att ta mig igenom alla de tio Vasaloppen, säger Måns Möller.

Målet var att samla in 100 000 kronor, men intresset för att följa Måns Möller och Christer Skoog i skidspåren var betydligt större än väntat. När de tio Vasaloppen var över hade de tillsammans samlat in 1,7 miljoner kronor till Viggo Foundation.

Föreningslivet förändrar livet för barn och unga med NPF

Han upplever att frågan om tillgången till organiserad idrottsaktivitet för barn och unga med NPF har uppmärksammats mer sedan Viggo Foundation startades. Numera finns det ett antal välfungerande NPF-sektioner runtom i landets idrottsföreningar. Samtidigt är behovet fortsatt stort, många barn i den här gruppen saknar fortfarande tillgång till regelbunden fysisk aktivitet och det viktiga sociala sammanhang som det öppnar upp.

– Det här handlar om så mycket mer än att ta del av de effekter fysisk aktivitet har på det fysiska och psykiska välbefinnandet.

För barn och unga med NPF kan en idrottsförening vara en biljett in i ett socialt sammanhang som de tidigare saknat.

– Det kan stärka koncentrationsförmågan och göra det lättare för dessa barn och unga att klara av skolan. I förlängningen kan organiserat idrottande för barn med NPF förebygga de omfattande samhällskostnader som ofta är ett resultat av utanförskap och psykisk ohälsa. Det här är därmed i högsta grad en samhällsekonomisk fråga, säger Måns Möller.

Utöver att arrangera egna aktiviteter, exempelvis Viggoloppet, erbjuder Viggo Foundation även ekonomiskt stöd och ledarutbildningar till idrottsföreningar runtom i landet som vill starta upp NPF-sektioner.

De här barnen och ungdomarna klarar mycket mer än man tror.

– Det är viktigt att låta dem testa sina gränser och sin egen förmåga, vilket vi bland annat gör på våra sommarläger. Det stärker deras tilltro till sin egen förmåga, de klarar så mycket mer än man tror utan föräldrar och assistenter, säger Måns Möller.

Nästa artikel
Hem » Barnhälsa » Måns Möller kämpar för att inkludera barn och unga med NPF i föreningslivet
Sponsrad

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling

För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

Cochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttlig-grav hörselnedsättning tidigt i livet. Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg.

− Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan, som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Med-el Ulrika

Ulrika Löfkvist

Universitetslektor, Institutionen för Folkhälsa & vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Foto: Shane Colvin  

Ju tidigare desto bättre

När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret.

Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är omkring 9 månader så förkortas tiden med auditiv deprivation och hjärnan kan dra nytta av naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns möjlighet att utveckla tal och språk mer i synkroni med sin kronologiska ålder.

– Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som opererats före nio månaders ålder har en mer adekvat tidig språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu forskar om de longitudinella effekterna av operationsålder, bland annat gällande ordkunskap och kognitiva färdigheter hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

Nästa artikel