Hem » Barnhälsa » Barnkonventionen och pandemin
Barnhälsa

Barnkonventionen och pandemin

Close up of pre-teen friends in a park smiling to camera
Close up of pre-teen friends in a park smiling to camera
Bildkälla: Shutterstock

Begreppet Ers Majestät Bebin myntades av Sigmund Freud i början av 1914. Han inspirerades av ett tidningsfoto, som visade hur poliser i London stoppade hästekipage och fotgängare för att bereda vägen för ett litet barn och hens nanny. Bilden demonstrerade att världen måste stanna upp för att barnet skulle kunna passera. Hen kräver att befinna sig i centrum för all uppmärksamhet från sin omgivning.

Människan är mycket omoget när den föds och har en  lång barndom framför sig för att barnet skall kunna utbilda sig till en samhällsmedborgare. Barnet är alltså under lång tid beroende av sina föräldrar, lärare och andra vuxna. Barnens rättigheter måste beaktas särskilt, inte minst nu under dessa pandemitider. Det är därför FN:s barnkonvention är så viktig.

Barnkonventionen, ett ramverk för barnen

Enligt artikel 2 i FN:s barnkonvension är alla barn lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Orsaken till att barn försummats genom århundraden är att deras människovärde betraktades som lägre. Efter Ellen Keys bok Barnets århundrade, som utkom år 1900 och också tack vare Pippi Långstrumps genomslag, började man på allvar inse värdet av att vara ett barn i sig och inte en miniatyr av en vuxen.

Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa, enligt artikel 9. De bör ha ett hov omkring sig av vårdnadshavare., men inte för många. Förskolans stora barngrupper, maxtaxa med mera ligger inte i barnens intresse utan har införts i första hand för de vuxnas skull.

Pandemin har tvingat barn till att bli mer skärmberoende. Barn måste stimuleras tredimensionellt, motoriskt och få positiv feedback. Barn som får sagor berättade eller upplästa och sedan blir tillfrågade om innehållet blir mer fokuserade och kreativa när de kommit upp i skolåldern. Skolbarn bör uppmuntras att läsa böcker helst inte på läsplatta. Inlärningen blir effektivare om man läser pappersboksidor och skriver för hand för att  ”pränta in” bokstäverna i hjärnan.

Barnens rättigheter kommer först

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet enligt artikel 12. Barnkonventionens påbud att respektera barnets rättigheter kan tolkas som att barn skall få bestämma själva vad de får göra. Men det påpekas också i artikeln att man måste ta hänsyn till barnets ålder och mognad. Barnets hjärna är inte riktigt mogen att välja och fatta beslut. Framhjärnan, som är sätet för exekutiva funktioner, blir fullt utvecklad först i 20 års ålder Man kan inte fråga en femåring om han eller hon vill gå till Junibacken eller Skansen eller om man skall semestra på Kanarieöarna eller i Grekland. Barnet blir mest förvirrat och föräldrarna vet oftast bäst vad barnet vill. Det är helt fel att vara kompis med barnen som föräldrar eller lärare.

Den viktigaste tillämpningen av barnkonventionen är att när man fattar beslut som beör barn måste det vara för för barnets bästa.

Stängning av skolor såsom nu under pandemin har inte varit för barnets bästa utan mest till för att skydda den vuxna befolkningen, vilket borde kunna ske genom mer aktiv smittspårning i skolorna och vaccinationer av lärare.

Hugo Lagercrantz

Hugo Lagercrantz

Prof. em. i barnmedicin.

Foto: Lennart Utgren

Stöd Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Swish, 123 900 01 42.

Dela Dela
Nästa artikel
Hem » Barnhälsa » Barnkonventionen och pandemin
Sponsrad

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling

För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

Cochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttlig-grav hörselnedsättning tidigt i livet. Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg.

− Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan, som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Med-el Ulrika

Ulrika Löfkvist

Universitetslektor, Institutionen för Folkhälsa & vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Foto: Shane Colvin  

Ju tidigare desto bättre

När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret.

Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är omkring 9 månader så förkortas tiden med auditiv deprivation och hjärnan kan dra nytta av naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns möjlighet att utveckla tal och språk mer i synkroni med sin kronologiska ålder.

– Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som opererats före nio månaders ålder har en mer adekvat tidig språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu forskar om de longitudinella effekterna av operationsålder, bland annat gällande ordkunskap och kognitiva färdigheter hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

Nästa artikel