Varje dag får tre nya barn beskedet att de har typ-1 diabetes. Nu har forskarna dock tagit ett stort steg mot att kunna ta fram ett botemedel mot den mest allvarliga kroniska sjukdomen bland Sveriges barn.
Typ 1-diabetes är fortfarande den mest allvarliga kroniska sjukdomen
hos barn, och diagnosen kryper ned i åldrarna. Sedan åttiotalet har den
ökat med hela sex procent per år. Det svenska diabetesregistret har
visat att sjukdomen kan slå till vid vilken ålder som helst, men när den
slår till vid tio år eller yngre så ökar risken avsevärt för senare
hjärtinfarkt och död. I genomsnitt förkortas livslängden med 15 år. Det
finns ännu inget botemedel utan barnets liv upprätthålls endast av
dagliga insulinsprutor.
Frågor som ställs
Men det finns hopp. Forskningsprogrammet TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) har nu genomförts för att ta reda på om det finns yttre faktorer som påverkar barn med en förhöjd ärftlig risk för diabetes. De frågeställningar som TEDDY ställer sig är; Vad är det som gör att en del barn med en viss uppsättning av arvanslag börjar utveckla autoantikroppar mot sina betaceller? Varför utvecklas autoimmun diabetes hos barn som utvecklat två eller flera autoantikroppar? Varför fortskrider sjukdomen med olika hastigheter hos barn med lika många autoantikroppar? Mindre studier hade nämligen visat att antikroppar mot sjukdomen kunde uppträda upp till 20 år innan fastställd diagnos
De fyra olika autoantikropparna
Det finns i huvudsak fyra olika autoantikroppar som är kända vid typ 1-diabetes, Insulin, GAD, IA-2 och ZnTA8. Olika typer av virus kan trigga dessa autoantikroppar och påverkar kroppens påskyndning mot diabetes i varierande takt. Vilken autoantikropp barnen innehar vid en diabetesdiagnos kan variera men många barn har alla fyra.
TEDDY-barn
Det första TEDDY-barnet var en svensk pojke född i Lund i september 2004. Ett blodprov togs en tid efter födseln, vilket sedan återupprepades var tredje månad fram till 15 års ålder. Samma sak gjordes sedan på 8667 barn varav 2525 barn från Sverige, med förhöjd ärftlig risk i typ 1-diabetes. Barnen i är nu 10-15 år gamla och ska fortsätta tills de fyllt 15 år.
Vad har hänt sen 2004?
Det har redan gjort skillnad. Genom resultateten som TEDDY gav så vet man numer vilka barn som har mer än tio procent ökad genetisk risk att utveckla insulinautoantikroppar, antikroppar som kroppen bildar mot sitt eget insulin, före sex års ålder. De barnen har, om de bildar ytterligare en autoantikropp sedan en större risk att utveckla typ 1-diabetes. 70% av dem får diabetes inom 10 år. Nu kan en diagnos fastställas innan de klassiska symptomen ens har upptäckts. Men det är inte det bästa. Forskarna har nu börjat titta på möjligheten för ett vaccin som kan förhindra sjukdomen. En första version håller i detta nu på att testas i både Finland och USA.
Snart kan lösningen som förhindrar att nära 1.5% av befolkningen dör i förtid vara här.